Hoppa till innehåll

På Nacka.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta ditt besök godkänner du att vi använder cookies. Läs mer om cookies

Hitta hit!

Velamsund är stort. För att komma till gårdsområdet med buss åker du från Slussen till Kihls Gård. Följ sedan Velamsundsvägen ner till gården, cirka 2 kilometer. Vardagar under skolterminerna går en gratis minibuss på eftermiddagar från idunskolan, nära busshållplatsen, till gårdsområdet.

Med bil från Stockholm: Åk väg 222 mot Gustavsberg, ta av vid trafikplats Orminge och sväng höger på Ormingeleden, mot Orminge Centrum. Ta därefter höger på Värmdövägen och följ skyltning mot Velamsund. Parkering finns vid gårdsområdet.

Velamsunds naturreservat är ett av Nackas största friluftsområden. Det ligger i östra Boo och gränsar till Värmdö kommun.

Gårdsområdet ligger tillsammans med Insjön och Velamsundsviken i en brant sprickdal. Blandningen av kala eller glest tallbevuxna berg och mellanliggande dalgångar är typiskt för hela Velamsund. Från Himlabergets topp på drygt 70 meter har man en strålande utsikt över Baggensfjärden och öarna där bakom. Från Vinberget och höjderna öster om Velamsundsviken har man fina vyer över det centrala gårdsområdet - se bilden ovan.

Varför är området skyddat?

Velamsunds naturreservat bildades 1992. I beslutet framhöll kommunen att Velamsund ingår i ett av de kärnområdena för ett "grönt bälte" runt Storstockholm som då höll på att skapas. Därmed fick områdets naturvärden en regional betydelse, framför allt för olika djurarters möjligheter att röra sig och föröka sig.

Eftersom det fanns konkurrerande önskemål om hur området skulle utvecklas - bland annat med bebyggelse och utökad tippverksamhet - var det viktigt att slå fast kommunens ambition att Velamsund ska vara ett område för friluftsliv och naturvård. Genom en skötselplan ville man garantera att framför allt skogsbruket ska skötas på ett sätt som bevarar och förstärker naturvärdena.

Naturen

Gammal odlingsmark

Ingen åkermark odlas längre, men i dalgångarna finns gott om spår efter flera hundra års jordbruk. En del av den gamla åkermarken hålls idag öppen genom vall eller bete. Kring gårdsområdet går ridhusets hästar ofta i hagarna. Knarrnäs gård i östra Velamsund arrenderas av företaget Kossorna i Skogen. Deras djur är ett viktigt inslag i naturvården. Djurbesättningen består av ett par nordsvenska bruksston, som har föl delar av året, ett tiotal nötkreatur av raserna fjällnära ko och rödkulla samt roslagsfår och jämtgetter. De flesta djuren hör alltså till gamla svenska latraser som är viktiga att bevara. Kossorna i Skogen samarbetar med en daglig verksamhet, som bedriver ett meningsfullt och säkert arbete med djur och natur i området kring Knarrnäs.
Bild: Betande ko vid Knarrnäs.

I anslutning till de öppna markerna växer grova ekar och hassel. Barrskogen som tar vid innanför lövskärmen består främst av gran.

Den intressantaste floran och faunan är koncentrerad främst till de marker som varit odlade, till dalgångar och kantzoner mellan skog och odlad mark.

GRANNA FÅGLAR

Fågellivet är rikligast i anslutning till de lövrika ängsstråken. Över Insjön och havsviken finns god chans att se fiskgjuse. Varje vår arrangerar Nacka naturskola morgonvandringar för fågelintresserade. Bilderna här är tagna i området och ger exempel på vad det finns chans att få se. Foton: Graham Brodie (utom strömstaren.)

  • Kattuggla

  • Nötväcka

  • Talgoxe

  • Gräsand

  • Lommar på Insjön

  • Fiskgjuse

  • Fiskgjuse samlar bomaterial

  • Havsörn

  • Strömstare i Insjöbäcken

Park och trädgård

I och kring gårdsområdet finns intressanta lämningar efter drygt tre hundra års park- och trädgårdsskötsel. I den gamla fruktträdgården finns äpplen och päron,. Man kan även hitta kulturbuskar som schersmin, ungersk syrén och rosenhallon. Norr om gårdsplanen finns rester av parkanläggningen med intressanta parkträd. I de norra delarna, med rester av en så kallad romantisk park, trivs ädelbarrträd så bra så de nu förökar sig spontant.
 (PDF-dokument, 4,4 MB)

Bok och andra lövträd i parken.

Mer om herrgårdsparken

Trots år av förfall ser man fortfarande gott om spår efter den praktfulla park- och trädgårdsanläggning som funnits på Velamsund.

Dess ursprung finns att spåra så tidigt som på 1660-talet, då den tidens ägare Pontus Fredrik De la Gardie beslutade att "halfva dellen af Engen blifver reserverat till träägård". I slutet av 1800-talet odlades där bland annat melon, gurka, sparris och jordärtsskockor. Det har även funnits en humlegård. Innanför dagens syrénhäck fanns det så sent som på 1950-talet en levande handelsträdgård, med odling såväl på friland som i bänkgårdar och växthus. Trädgårdsmästarbostaden finns kvar i parken, men de växthus som tidigare fanns i anslutning till huset är borta.


Karta från 1824. Den prydliga park- och trädgårdsanläggningen syns väster om Velamsundsviken och Långa raden.

Herrgården, sedd från den romantiska parken på ett gammalt foto. (Herrgården brann ner 1978.)

År 2001 återplanterades en del av de fruktträd som tidigare fanns i riklig mängd, men alla bärbuskarna och grönsaksodlingarna får man föreställa sig med god fantasi.

Följer man lindallén kommer man upp på den tidigare gårdsplanen. Kastanjer, blodbok, ädelgranar och prydnadsbuskar omgärdar planen och i dess norra del finns tre mäktiga lindar. Dessa är förmodligen områdets äldsta träd och kan vara från De la Gardies tid.

Fortsätter man norrut kommer man till den nu igenväxta romantiska parken. Endast en av de grusade gångarna består, men trädslagen visar att detta inte är någon vanlig skogsbacke. Nordmansgran, coloradogran, silvergran, nikkogran, bok och lärk finns att finna i terrängen. Flera av dessa trivs så bra på Velamsund att de nu förökar sig spontant inom området.

Alléträden inom området är av blandade inhemska trädarter. I Långa Radens närhet visar dess kandelaberform att de tidigare, liksom idag, varit beskurna. Kanske har de tidigare hamlats för att användas som lövtäkt. Allén som leder fram till gården är likaså av blandade inhemska trädarter, dock är träden här friväxande. Dess stam- och grenstruktur visar att de tidigare inte varit hårt beskurna eller hamlade. Lindallén som leder genom trädgården är från tidigt 1980-tal. Den ersatte då en tidigare alléplantering av pyramidalm, vilket vissa rester på platsen vittnar om.

Vinberget

Det märkliga vinberget på Velamsund uppfördes redan på 1670-talet av dåvarande ägaren riksrådet Pontus Fredrik De la Gardie. Det beskrivs hur "han på en bergskulle, å södra sidan , lät upföra grof sandjord, göra ordenteliga afsättningar hela backen upföre, och sedan på dem plantera vinqvistar".

Byggen, förfall och nya satsningar på 1700-talet

Från tidigt 1700-tal finns räkningar från arbete vid vinberget och även reparationer av vinbergsplanket har utförts. Arbete med en "vattenkonst" nämns. Förmodligen är det en bevattningsanläggning som avses. Rester från den kan fortfarande skönjas på toppen av vinberget, där stensättningar och vallar bildar något som kan ha varit vattenmagasin.

Efter år av misskötsel får vinodlingen på Velamsund åter uppmärksamhet på 1780-talet då Peter Jonas Bergius, grundaren av Bergianska trädgården, intresserade sig för anläggningen. Han och dåvarande ägaren Jonas Stenström hägnade området, som vid denna tid användes som betad utmark. Efter två år gav den ökade skötseln resultat och man kunde i mitten av september skörda druvor som var "blå, söta och ej särdeles stora". Bergius beskriver att han själv tog sticklingar från Velamsund, då han ansåg dessa "böra anses för de påliteligaste til at hämta telningar efter... då de förmådt gå igenom hela 100 årens vintrar".

Nacka kommun återupptar odlingen

Efter denna andra glansperiod verkar vinberget åter ha fallit i glömska. Några ytterligare historiska källor som visar på aktivitet i området finns inte. Terrasserna har dock alltid kunnat skönjas på platsen, även om de varit starkt eroderade och skogsbevuxna.

När Nacka kommun år 2000 fällde de träd och sly som växt upp på platsen blev det forna terrassystemet åter tydligt. I samarbete med trädgårdshistorisk expertis grävdes därpå de ursprungliga terrasserna. Det visade sig att de ursprungliga terrasstenmurarna fanns kvar i stort sett intakta. Odlingsytorna fanns kvar under grästorven och bestod av sandig, moig växtjord, på en bädd av sand. Även dessa var i mycket gott skick. Svartfärgad sand i rund form med ca 5-10 cm i diameter visade på att störar, svedda i spetsen mot röta, har använts vid uppbindning.

Framgrävningen av de gamla terrasserna och försök med ny plantering är ett stycke praktisk kulturmiljövård.

Efter att ytan dokumenterats täcktes åter de historiska odlingsbäddarna så att de ligger orörda inför framtiden. På dessa har sedan jord tillförts och vinstockar av sorterna Zilga och Goran har planterats.

Platser med ovanliga arter

Skogsbruket i reservatet bedrivs så att insekter som livnär sig på död ved ska kunna trivas. I grustaget vid Fösa Gärde finns sandlevande insekter.

I dalgången där vägen till Kärrtorp går finns ett så stort antal rödlistade arter att miljön är klassad som en nyckelbiotop. De lövrika skogsbrynen domineras av ek med ett buskskikt av hassel. Bland de gamla ekarna trivs insekter och lavar som utnyttjar eken som värdträd. Denna naturtyp finns även i kantzonerna runt Mörby Gärde.

Nygärdet finns orkidéer som Adam och Eva och även den ovanliga spåtisteln. I skogen intill finns ovanliga arter som vågig sidenmossa, guldlockmossa, gammelgranslav och skuggorangelav. Skogen öster om Mörby Gärde är delvis på väg mot ett naturskogsstadium. Där finns fina lokaler för vedsvampar och vedlevande insekter.

Regler för allmänheten

Som besökare i området måste du följa de föreskrifter som gäller för allmänheten. Några viktiga punkter innebär att det inte är tillåtet att

  • Förstöra eller skada fasta naturföremål.
  • Skada levande eller döda träd, buskar och annan växtlighet, genom att till exempel bryta kvistar eller gräva upp örter, gräs, mossor och lavar.
  • Störa djurlivet.
  • Medföra hund som inte är kopplad.
  • Tälta.
  • Elda, förutom i medhavd grill eller på särskilt iordningställda grillplatser.
  • Landstiga på Fårholmen under tiden 1 april - 15 juli.

Naturskolans verksamhet är undantagen från några av reglerna. Vid brukshundsklubbens övningar och tävlingar kan hundar få vara okopplade, efter godkännande av reservatsförvaltare och jakträttsinnehavare.

Dispens från reservatsregler

Om du vill göra något i våra naturreservat som inte är tillåtet enligt föreskrifterna behöver du söka dispens. Det ges endast undantagsvis och bara om det man vill göra inte står i strid med syftet med naturreservatet. Exempelvis kan inte dispens ges för sådant som förstör värdefulla naturmiljöer som reservatet är tänkt att skydda. Det ska också finnas ett särskilt skäl för dispens, exempelvis att anläggningen underlättar för det rörliga friluftslivet.

Vid handläggningen görs en avvägning mellan intresset för att få utföra åtgärden, miljöintresset och friluftsintresset. För att få dispens kan du behöva kompensera den eventuella skada på naturvärdena som uppstår när du utför din åtgärd, genom att göra något bra för naturen inom reservatet. Du kan själv ge oss förslag på en kompensationsåtgärd i din ansökan.

Hämta blankett för ansökan om dispens

Aktiviteter i Velamsund

Det finns flera vandringsvägar och motionsslingor i området, bland annat ett belyst 2,5 km långt elljusspår. Booleden är en längre vandringsled som passerar området.

I Magasinet vid gårdsområdet hittar du en värmestuga där man kan äta egen matsäck. Intill finns en badplats och en mindre lekplats. Flera föreningar har verksamet i Velamsund, bland annat Nacka ridklubb och Boo IFs kajak- och skidsektion.

Sidan uppdaterades:

Mitt Nacka

Skriv in din gatuadress ovan så får du:

  • Upptäcka spännande evenemang i ditt närområde.