Arbetsanpassning
Det är viktigt att medarbetaren får möjlighet att lämna egna förslag till olika anpassningsåtgärder. I de fall då chefen anser att det saknas möjlighet till anpassning på det sätt som medarbetaren har föreslagit, är det viktigt att chefen motiverar varför ett förslag till arbetsanpassning inte är möjligt. Valet av arbetsanpassningsåtgärder ska noga dokumenteras av chefen i rehabiliteringsplanen.
Arbetsanpassningsåtgärder kan vara tillfälliga eller permanenta, men ska alltid vara skäliga och inom ramen för den enskilda tjänsten.
I rehabiliteringsplanen ska tydligt framgå:
- vem som ska göra vad
- tidplan för när det ska göras
- tidpunkt för uppföljning
En viss omorganisation av arbetsplatsen eller omfördelning av arbetsuppgifter kan krävas. Arbetsgivaren behöver dock inte skapa nya arbetsuppgifter och har ingen skyldighet att vidta åtgärder som leder till en utökning av verksamheten. Arbetsgivaren är heller inte skyldig att omplacera andra anställda för att bereda arbete åt en sjuk medarbetare.
Exempel på anpassningsåtgärder kan vara:
- anskaffning av tekniska hjälpmedel
- anskaffning av särskilda arbetsredskap
- att uppmuntra och ge utrymme till fysisk aktivitet
- att ge utrymme till återhämtningsperioder
- förändring av den fysiska miljön
- förändring i arbetsfördelning och anpassning av arbetsuppgifter
- anpassning av arbetstider
- särskilda insatser för psykologiska och sociala förhållanden, t. ex. för att stärka det sociala klimatet
- stöd vid beroendeproblematik
- stödinsatser i form av behandling, såsom sjukgymnastik, stresshantering
- utbildning
Ytterligare en åtgärd för att underlätta återgång i arbetet kan vara en tidsperiod med arbetsträning. Observera dock att detta är en insats som beslutas av Försäkringskassan men som kan initieras av arbetsgivaren.
Arbetsprövning med bibehållen sjukpenning
En anställd medarbetare, som är sjukskriven med hel sjukpenning kan arbetspröva med bibehållen sjukpenning. Arbetstagaren är fortsatt sjukskriven. Syftet är att sänka tröskeln för att komma tillbaka till arbete. Det är en ändring i socialförsäkringsbalken från och med 1 mars 2026.
Deltidssjukskrivna omfattas inte av möjligheten att arbetspröva.
Arbetsprövning är en frivillig överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.
Arbetstagaren gör en skriftlig anmälan till Försäkringskassan minst 14 dagar innan arbetsprövningen ska starta. Försäkringskassan har till uppgift att säkra att villkoren är uppfyllda.
Arbetsprövningen kan pågå i högst 14 kalenderdagar i följd.
Kan genomföras högst två gånger inom 365 dagar.
Det måste gå minst 29 kalenderdagar mellan perioderna.
Läs mer om arbetsprövning här: Arbetsprövning – prova att jobba med hel sjukpenning - Försäkringskassan
Länk till blankett för anmälan till arbetsprövning: Arbetsgivarens plan för återgång i arbete
Din eventuella arbetsinsats under arbetsprövningen kan också påverka din rätt till sjukpenning om villkoren inte är uppfyllda.
Vad är skillnaden mellan arbetsträning och arbetsprövning?
Arbetsträning är en rehabiliteringsåtgärd som kan initieras av den som är sjukskriven, Försäkringskassan eller arbetsgivaren. Det är ofta en del av rehabiliteringsplanen och kan ge rätt till rehabiliteringsersättning.
Arbetsprövning är något som du och din medarbetare själva kan komma överens om: att det ska genomföras, upplägg och period. Vissa förutsättningar måste vara uppfyllda och det behöver anmälas till Försäkringskassan.
Arbetsträning
Arbetsträning är en form av arbetslivsinriktad rehabilitering. Det innebär att medarbetaren kommer tillbaka till arbetsplatsen utan krav på prestation. Under tiden som medarbetaren arbetstränar, utför någon annan de arbetsuppgifter som den som arbetstränar inte klarar av eller hinner med på grund av sjukdom. Den här formen av arbetslivsinriktad rehabilitering kan bli aktuell om medarbetaren är fortsatt sjukskriven på 100 procent och inte bedöms klara av att arbeta deltid.
Det är alltid Försäkringskassan som fattar beslut om huruvída arbetsträning kan vara en aktuell rehabiliteringsåtgärd för medarbetaren. Arbetsgivaren kan dock initiera arbetsträning vid kontakt med medarbetarens handläggare. Arbetsträningen ska sedan planeras tillsammans med Försäkringskassan som bedömer om det är en effektiv åtgärd för medarbetaren. Under arbetsträningen betalar Försäkringskassan ut rehabiliteringsersättning till medarbetaren i den omfattning som arbetsträningen motsvarar. Sjukpenning betalas ut för resterande delen av sjukskrivningen.
Ofta behöver arbetsträning kombineras med andra åtgärder, till exempel anpassning av arbetsplatsen och arbetstiderna eller olika arbetshjälpmedel.
Hur man går tillväga för att påbörja arbetsträning
Om chefen tror att arbetsträning skulle hjälpa en sjukskriven medarbetare att komma tillbaka till arbetet, ska Försäkringskassan kontaktas. Om Försäkringskassan också bedömer att det är lämpligt med arbetsträning, tar handläggaren fram en plan tillsammans med arbetsgivaren, medarbetaren och dennes läkare.
I planen ska det stå:
- målet med arbetsträningen
- hur många timmar per dag medarbetaren ska arbetsträna
- vilka arbetsuppgifter medarbetaren ska träna på
- av vem, hur och när arbetsträningen ska följas upp
- hur mycket ska medarbetaren arbetsträna
Medarbetaren måste arbetsträna minst en fjärdedel av sin normala arbetstid. Om arbetsträning sker i ordinarie arbete får den som längst pågå i tre månader. Om arbetsträning genomförs i annat arbete hos samma arbetsgivare, alternativt hos en annan arbetsgivare, kan Försäkringskassan bevilja arbetsträning upp till ett år.
Ledighet för att prova annat arbete vid sjukdom
En medarbetare kan ha rätt till ledighet för att prova annat arbete vid sjukdom. Detta regleras i Lag om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete, SFS 2008:565.
Mer information om medarbetarens rätt till ledighet för att prova annat arbete vid sjukdom.
Sidan uppdaterades: