Hoppa till innehåll

På Nacka.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta ditt besök godkänner du att vi använder cookies. Läs mer om cookies

Installera och sköta eldstad

Att elda med ved har gamla anor i ett skogsland som Sverige. Men med dagens täta bebyggelse och miljösituation har förutsättningar och krav förändrats. Informationen här tar upp det viktigaste du bör tänka på om funderar på att skaffa eldstad. Även du som redan har en eldstad kan ha nytta av informationen.

Värmekälla eller trivseleldning?

En lätt eldstad ger ifrån sig värme snabbt, men svalnar också fort. Med en tung eldstad tar det längre tid att få upp värmen, men eldstadens massa lagrar sedan värmen så att den sprids under lång tid i rummet.

Om du är ute efter en eldstad för trivselns skull ska du alltså välja en lätt modell. Om du däremot tänker elda regelbundet för att spara på eller ersätta andra energikällor behöver du en tung värmelagrande eldstad.

Det är skillnad i vikt mellan olika typer. Under 300 kg finns braskaminer, kaminer och lätta murade spisar. Kakelugnar väger ofta 600–1000 kg. Täljstenskaminer och täljstensspisar kan väga flera ton.

En pelletspanna eller en vedpanna med ackumulatortank rekommenderas som en lösning om du vill ha eldstaden som huvudsaklig värmekälla. Det finns idag även vattenmantlade kaminer och spisar för anslutning till ackumulatortank.

Vad som behöver göras innan eldstaden kan vara igång beror på vilken slags eldning du är ute efter. Om eldstaden eller spisen väger över 300 kg måste bjälklaget förstärkas. Om eldstaden ska bli din huvudsakliga värmekälla måste du ha en lämplig plats för att lagra ved eller pellets.

Skaffa dig kunskap om vad som gäller!

Vilken typ av eldstad passar i ett visst hus? Var kan den placeras? Vilken typ av skorsten ska man välja?

Innan du lägger ned pengar på en viss lösning bör du skaffa dig ordentliga kunskaper. En bra kontakt är din kommunala energi- och klimatrådgivare , som ger opartisk och kostnadsfria råd. Vänd dig gärna dit med frågor om olika modeller, lösningar och krav!

Om du redan har en skorsten ska du kontakta skorstensfejarmästaren för en besiktning innan du påbörjar en ny installation. När hela installationen är färdig måste den besiktigas av skorstensfejarmästaren innan du får börja elda.

Om huset inte har skorsten kan du välja två olika utföranden. Det vanligaste när det gäller lätta eldstäder är att man placerar en lätt stålskorsten ovanpå eldstaden. Skorstensröret dras sedan oftast rakt upp genom yttertaket. Det finns även skorstenar som kan vinklas för att underlätta placeringen av eldstaden. Det andra alternativet är en tung blockskorsten som muras upp på plats. Den används vanligtvis till tunga eldstäder eller där man vill ha flera kanaler i skorstenen. En murad skorsten tål högre temperaturer.

Ingen form av eldning är fri från lukt och utsläpp. Sätt dig in i vilka egenskaper olika modeller av kaminer, kakelugnar och pannor har! Du bör inte välja något annat än en modern typ- och miljögodkänd eldstad och skorsten, men även bland dem finns det skillnader. En ej miljömärk eldstad och skorsten måste sotarmästaren godkänna vid varje enskilt tillfälle.

Det är SITAC, SP och Swedcert som miljö- och typgodkänner spisar och kaminer. De testar då bland annat att de inte släpper ut mer tjära, sot och annat via rökgaserna än vad gränsvärdena tillåter. Miljöegenskaperna har ett klart samband med hur effektiv eldstaden är – god förbränning innebär både att så mycket som möjligt av vedens värmeinnehåll kommer huset tillgodo och att eldningen ger låga utsläpp.

Om eldstaden ska fungera som huvudsaklig värmekälla måste man ha en typgodkänd vedpanna med ackumulatortank eller en pelletspanna med automatisk matning.

Sök p-märkta och typgodkända produkter:
SP Certifiering

Tillstånd och anmälan

Anmälan ska göras till kommunen. Du får inte påbörja installationen innan kommunen givit ett startbesked. Kraven på intyg, ritningar med mera beror på hur omfattande installation du tänker göra. Huvudritningar i skala 1:100, där kamin och skorsten inritats, ska alltid bifogas.

Kommunens handläggare granskar anmälan och tar ställning till vilken typ av samråd som behövs. Om det gäller en lätt, typgodkänd kamin och skorsten krävs ingen kontrollansvarig. Vid installation av tyngre eldstäder behövs förstärkningar av bjälklag och andra mer omfattande ombyggnader. Det innebär att kontakterna i samband med bygganmälan blir mer omfattande och att du förmodligen måste anlita en kontrollansvarig.

Skorstensfejarmästaren ska kontaktas av byggherren innan installationen påbörjas. När installationen är klar ska ett sotarintyg (sakkunnighetsintyg från skorstensfejarmästare) skickas till kommunen. Kommunen godkänner intyget och ett slutbesked utfärdas, som innebär att du får börja använda eldstaden. Om du vill bygga en skorsten som sitter utanpå fasaden så krävs det ett bygglov för utvändig ändring.

Du gör anmälan snabbast och enklast med vår e-tjänst. Du behöver då ha en e-legitimation.

Checklista om vilka handlingar som du normalt behöver för anmäla eldstad.

E-tjänst för att söka lov eller anmäla

Läs om sotning och brandskydd

Elda på rätt sätt!

För att få ut maximal effekt bör veden vara av lövträ som torkat i minst ett år. Sedan gäller det att justera in rätt luftmängd. Läs instruktionerna noga, om du skaffat en ny kamin eller panna, och lär dig hur eldstaden fungerar! A och O för både miljö och effekt är att snabbt få upp hög temperatur och bara använda helt torr ved.

Det är viktigt att inte "pyrelda", eftersom det då bildas mycket farliga ämnen i röken. Det är dessutom ett mycket ineffektivt sätt att utnyttja energiinnehållet i bränslet. Vid inversion – väder och temperatur som hindrar röken att stiga - ska eldning ske med stor försiktighet, eller inte alls.

Den som sköter en eldstad måste också inse att eldandet är en brandrisk. Sotning samt provtryckning av skorstenen ska ske regelbundet, för att bland annat minska risken för skorstensbrand. Enligt lag måste sotningen, dvs. rengöring och brandskyddskontroll, utföras av sotare som upphandlats av kommunen. Du kan dock få sköta rengöringen själv, om du ansöker och får dispens hos Räddningstjänsten.

En brand kan också starta nere vid eldstaden. Gnistor kan hoppa ut i rummet och glöd kan finnas kvar i askan under flera dygn. Använd därför plåthink när eldstaden töms på aska. Att ha brandvarnare på samtliga våningsplan är extra viktigt i hus med eldstad.

Vedelning - information från Naturvårdsverket

Klagomål på eldning

Vedeldning kan orsaka problem med lukt och sot för grannar. Särskilt drabbade är områden där husen ligger tätt, i kuperad terräng eller där mekanisk från- och tilluftsventilation används allmänt. Risken för problem på grund av eldning växlar också med väderleken. Du kan behöva undvika att elda när luften är stillastående, t.ex. en regnig höstdag och vissa kalla vinterdagar. Det kan också vara olämpligt att elda när det blåser i vissa riktningar.

Människors känslighet för rök och lukt varierar, men ingen ska behöva bli utsatt för det på ett sätt som innebär hälsorisker eller andra direkta olägenheter. Fråga grannarna om de blir störda av att du eldar. Kom överens om vad som är acceptabelt. Vägledande rättsfall anger att trivseleldning två gånger i veckan är rimligt.

De som anser att rök och lukt från eldning innebär olägenheter har rätt att framföra klagomål till kommunens miljö- och hälsoskydd. Men du bör naturligtvis först ta upp problemet med den eller dem som orsakar problemet.

Om du behöver anmäla problem på grund av eldning till kommunen kan du använda samma blankett som för klagomål på inomhusmiljön. Om klagomålet är befogat ska kommunen kräva att eldandet förändras. Om det inte räcker kan kommunen förbjuda eldningen.
Anmälan av klagomål

Sidan uppdaterades:

Mitt Nacka

  • …så får du upptäcka spännande evenemang i din närhet.