Tillstånd och anmälan
Innan du installerar ny eldstad måste du anmäla det till kommunen. Du får inte påbörja installationen innan kommunen givit ett startbesked. Du kan även behöva startbesked innnan du gör ändringar i din befintliga eldstad. Vill du veta om din ändring i eldstadsen är anmälningspliktig kan du kolla på Boverkets hemsida eller kontakta stadsbyggnad@nacka.se
Kraven på intyg, ritningar med mera beror på hur omfattande installation du tänker göra. Huvudritningar i skala 1:100, där kamin och skorsten inritats ska alltid bifogas.
Kommunens handläggare granskar anmälan och tar ställning till vilken typ av samråd som behövs. Om det gäller en lätt, typgodkänd kamin och skorsten krävs ingen kontrollansvarig. Vid installation av tyngre eldstäder behövs förstärkningar av bjälklag och andra mer omfattande ombyggnader. Det innebär att kontakterna i samband med bygganmälan blir mer omfattande och att du förmodligen måste anlita en kontrollansvarig.
Skorstensfejarmästaren ska kontaktas av byggherren innan installationen påbörjas. När installationen är klar ska ett sotarintyg (sakkunnighetsintyg från skorstensfejarmästare) skickas till kommunen. Kommunen godkänner intyget och ett slutbesked utfärdas, som innebär att du får börja använda eldstaden. Om du vill bygga en skorsten som sitter utanpå fasaden så krävs det ett bygglov för utvändig ändring.
Du gör anmälan snabbast och enklast med vår e-tjänst. Du behöver då ha en e-legitimation.
Checklista om vilka handlingar som du normalt behöver för anmäla eldstad.
Värmekälla eller trivseleldning?
En lätt eldstad ger ifrån sig värme snabbt, men svalnar också fort. Med en tung eldstad tar det längre tid att få upp värmen, men eldstadens massa lagrar sedan värmen så att den sprids under lång tid i rummet.
Om du är ute efter en eldstad för trivselns skull ska du alltså välja en lätt modell. Om du däremot tänker elda regelbundet för att spara på eller ersätta andra energikällor behöver du en tung värmelagrande eldstad.
Det är skillnad i vikt mellan olika typer. Under 300 kg finns braskaminer, kaminer och lätta murade spisar. Kakelugnar väger ofta 600–1000 kg. Täljstenskaminer och täljstensspisar kan väga flera ton.
En pelletspanna eller en vedpanna med ackumulatortank rekommenderas som en lösning om du vill ha eldstaden som huvudsaklig värmekälla. Det finns idag även vattenmantlade kaminer och spisar för anslutning till ackumulatortank.
Vad som behöver göras innan eldstaden kan vara igång beror på vilken slags eldning du är ute efter. Om eldstaden eller spisen väger över 300 kg måste bjälklaget förstärkas. Om eldstaden ska bli din huvudsakliga värmekälla måste du ha en lämplig plats för att lagra ved eller pellets.
Skaffa dig kunskap om vad som gäller!
Innan du ansöker om startbesked hos kommunen för installation eller ändring av eldstad finns det en del andra frågor att ställa dig. Vilken typ av eldstad passar i ett visst hus? Var kan den placeras? Vilken typ av skorsten ska man välja?
Innan du lägger ned pengar på en viss lösning bör du skaffa dig ordentliga kunskaper. En bra kontakt är din kommunala energi- och klimatrådgivare , som ger opartisk och kostnadsfria råd. Vänd dig gärna dit med frågor om olika modeller, lösningar och krav.
Opartisk och kostnadsfri service om energi- och klimatfrågor
Om du redan har en skorsten ska du kontakta skorstensfejarmästaren för en besiktning innan du påbörjar en ny installation. När hela installationen är färdig måste den besiktigas av skorstensfejarmästaren innan du får börja elda.
Om huset inte har skorsten kan du välja två olika utföranden. Det vanligaste när det gäller lätta eldstäder är att man placerar en lätt stålskorsten ovanpå eldstaden. Skorstensröret dras sedan oftast rakt upp genom yttertaket. Det finns även skorstenar som kan vinklas för att underlätta placeringen av eldstaden. Det andra alternativet är en tung blockskorsten som muras upp på plats. Den används vanligtvis till tunga eldstäder eller där man vill ha flera kanaler i skorstenen. En murad skorsten tål högre temperaturer.
Ingen form av eldning är fri från lukt och utsläpp. Sätt dig in i vilka egenskaper olika modeller av kaminer, kakelugnar och pannor har! Du bör inte välja något annat än en modern typ- och miljögodkänd eldstad och skorsten, men även bland dem finns det skillnader. En ej miljömärk eldstad och skorsten måste sotarmästaren godkänna vid varje enskilt tillfälle.
Det är SITAC, SP och Swedcert som miljö- och typgodkänner spisar och kaminer. De testar då bland annat att de inte släpper ut mer tjära, sot och annat via rökgaserna än vad gränsvärdena tillåter. Miljöegenskaperna har ett klart samband med hur effektiv eldstaden är – god förbränning innebär både att så mycket som möjligt av vedens värmeinnehåll kommer huset tillgodo och att eldningen ger låga utsläpp.
Om eldstaden ska fungera som huvudsaklig värmekälla måste man ha en typgodkänd vedpanna med ackumulatortank eller en pelletspanna med automatisk matning.
Sök p-märkta och typgodkända produkter:
SP Certifiering
Elda på rätt sätt!
För att få ut maximal effekt bör veden vara av lövträ som torkat i minst ett år. Sedan gäller det att justera in rätt luftmängd. Läs instruktionerna noga, om du skaffat en ny kamin eller panna, och lär dig hur eldstaden fungerar. Viktigt för både miljö och effekt är att snabbt få upp hög temperatur och att bara använda helt torr ved.
Det är viktigt att inte "pyrelda", eftersom det då bildas mycket farliga ämnen i röken. Det är dessutom ett mycket ineffektivt sätt att utnyttja energiinnehållet i bränslet. Vid inversion – väder och temperatur som hindrar röken att stiga - ska eldning ske med stor försiktighet, eller inte alls.
Den som sköter en eldstad måste också vara införstådd med att eldandet är en brandrisk. Sotning samt provtryckning av skorstenen ska ske regelbundet för att bland annat minska risken för skorstensbrand. Enligt lag måste sotningen, det vill säga rengöring och brandskyddskontroll, utföras av sotare som upphandlats av kommunen. Du kan dock få sköta rengöringen själv, om du ansöker och får dispens hos Räddningstjänsten.
En brand kan också starta nere vid eldstaden. Gnistor kan hoppa ut i rummet och glöd kan finnas kvar i askan under flera dygn. Använd därför plåthink när eldstaden töms på aska. Att ha brandvarnare på samtliga våningsplan är extra viktigt i hus med eldstad.
Hur ofta får jag elda?
Nacka kommun har inga egna lokala föreskrifter som reglerar småskalig vedeldning, vilket innebär att det inte finns någon gräns för hur ofta man får elda inomhus om det inte stör. Om eldningen stör så kan kommunen ställa krav via tillsynen, för att minska olägenheterna från eldning. Det görs då en bedömning i varje enskilt fall, bland annat beroende på vilken kamin eller panna som används; vad som eldas; hur mycket och hur ofta det eldas; skorstenens läge; och hur långt det är till den som störs. Det är därför viktigt att du som eldar själv skaffar en uppfattning om hur mycket din eldning påverkar omgivningen, och anpassar dig efter det. Särskilt viktigt är det i tätbebyggda områden.
Se även fliken ELDA PÅ RÄTT SÄTT!
Enligt vägledande domar definieras trivseleldning som eldning upp till fyra timmar per tillfälle och högst två gånger per vecka. Det innebär inte att det alltid är förbjudet att elda mer, men däremot kan kommunen i det enskilda fallet förbjuda mer omfattande eldning om röken riskerar att leda till olägenhet för närboende. Om det är särksilt motiverat, till exempel om röken släpps ut väldigt nära grannar eller om rökutsläppen är för stora även vid trivseleldning, så kan kommunen förbjuda eldningen helt.
Klagomål på eldning
Det är du som eldar som är skyldig att se till att eldningen inte stör någon annan, till exempel genom röklukt och sotnedfall. Risken för att din eldning stör någon är större i tätbebodda områden, men kan växla med väderleken. Du kan behöva undvika att elda när luften är stillastående, exempelvis en regnig höstdag och vissa kalla vinterdagar eller när det blåser i vissa riktningar. Om du är osäker på om din eldning stör så fråga grannarna.
Om du störs av att rök från när din granne eldar med ved så börja med att berätta för din granne att du störs. Om störningen fortsätter så skickar du klagomål till kommunens miljöenhet. Om klagomålet är befogat kan kommunen kräva att eldandet förändras. Vägledande rättsfall anger att trivseleldning två gånger i veckan är rimligt. Om det inte räcker kan kommunen förbjuda eldningen.
Här kan du anmäla ditt klagomål till miljöenheten
Sidan uppdaterades: