Hoppa till innehåll

På Nacka.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta ditt besök godkänner du att vi använder cookies. Läs mer om cookies

Hitta hit

Erstavik är stort. Förutom vatten och kanske matsäck är en bra karta klokt att ha med sig på en utflykt i det stora Erstaviksområdet.

Karta erstavik.JPGKlicka här för att förstora kartbilden över Erstavik (jpg)
Högupplöst karta över Erstavik (pdf)

Nacka kommun hand om skötseln av Gröna, Blå och det nya Vita spåret.
Karta över de större vandringslederna i Erstavik (jpg)

Tryckta kartor över Erstavik

För utskrift finns Erstavikskartan uppdelad i fyra delar som kan skrivas ut på A4-papper. Vill du ha en karta över hela området kan du klippa rent och klistra ihop dem, se markeringar i kanterna.
Område 1, nordväst (PDF-dokument, 11 MB)
Område 2, nordost (PDF-dokument, 10,9 MB)
Område 3, sydväst (PDF-dokument, 10 MB)
Område 4. sydost (PDF-dokument, 9,3 MB)

En orienterings- och spårkarta över både Nackareservatet och Erstavik finns till försäljning. Skalan är 1:15.000, vilket innebär att 1 cm på kartan motsvarar 150 meter i verkligheten.
Här kan du beställa orienteringskartan

Rör du dig i de västra delarna av Erstavik kan du stöta på en del av de spår kring Hellasgården som Stockholms stad har hand om. För att inte ta miste på vart olika spår leder kan det vara klokt att förse sig även med en spårkarta för Nackareservatet.
Hellasgårdens spårkarta

Naturkartan - mobilapp till din hjälp

På Naturkartan kan du läsa mer om lederna, se bilder och orientera dig i geografin. Du kan titta i den på webben som förberedelse för en tur, och sedan plocka fram informationen igen via en mobilapp när du är ute. Appens karta följer också var du befinner dig.

För att ladda ner mobilappen - sök efter "Nackas naturkarta" i App Store (för iPhone) eller Google Play (för Android). Eller använd QR-koden här.

Naturkartan på webben - Gröna spåret
Naturkartan på webben - Blå spåret
Naturkartan på webben - Sörmlandsleden, etapp 1
Naturkartan på webben - Sörmlandsleden, etapp 2

Mer om naturkartan

Fakta och dokument

Erstavik i ett nötskal

Erstavik är ett skogs-, jordbruks- och fastighetsförvaltningsföretag. Erstavik har status som riksintresse för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv. Erstavik är inte ett naturreservat- med undantag från ett mindre område som ligger på Erstaviks mark - Strålsjön-Erstavik naturreservat.

Areal: 2100 hektar mark i Nacka kommun
samt 300 hektar mark fördelat på ett femtontal öar i Tyresö kommun.
Markägare: Erstaviks fiedekomiss
Förvaltas av: Markägarna

Samverkan mellan kommun och markägare

År 1998 beslutade regeringen att Erstavik ska fortsätta fungera som fideikommiss - en slags familjestiftelse, som medför att egendomen inte splittras - på grund av sina natur- och kulturvärden. Nacka kommun vill värna områdets natur- och kulturvärden och bidra till att Erstavik ska vara en tillgång för Nackabornas friluftsliv. För markägaren är det viktigt att kunna bedriva skogsbruk och annan näringsverksamhet, trots att området är ett så stort besöksmål.

Handlingsplan och rapporter

År 2012 enades Erstaviks fideikommiss och Nacka kommun om nya avtal och en gemensam handlingsplan. Där framgår vad parterna ska göra för att Erstaviks natur-, kultur- och rekreationsvärden ska öka, samtidigt som de bevakar att markägaren kan bedriva skogsbruk och andra verksamheter. De många åtgärderna som har genomförts utifrån handlingsplanen har till hälften finansieras av länsstyrelsens LONA-medel (Lokala naturvårdssatsningen).

En följd av avtalet är att Nacka kommun numera sköter några av de större vandringslederna och skyltning som ska vara till nytta för besökare i Erstavik.
vandra och cykla i Erstavik

Ett antal undersökningar och underlagsrapporter togs också fram i samband med handlingsplanen.

Dokument:
Handlingsplan (PDF-dokument, 841 kB)
Natur- och kulturmiljöanalys (PDF-dokument, 4,4 MB)
Analysen beskriver olika delområden inom Erstavik, med ett rikt bildmaterial.

Besöksundersökning (PDF-dokument, 2,4 MB)
Skol- och föreningsundersökning (PDF-dokument, 1,4 MB)
Näringssammanställning (PDF-dokument, 339 kB)

Riksintressen och grönt kärnområde


Erstaviks unika värden har gjort att området fått status som riksintresse för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv.

Riksintresset innebär bland annat att det krävs särskild hänsyn vid underhåll och skötsel av herrgårdsanläggningens 1700-talsmiljö. Även för torpen och andra byggnader i området är det viktigt att ta hänsyn till ursprunglig arkitektur, material och färgsättning. Gamla vägar och fornlämningar får inte heller skadas.

I länets naturvårdsprogram redovisas Erstavik som ett område av särskilt intresse. Området ingår i den regionala grönstrukturen, som består av kärnområden med flera värden (natur, kultur, social). Jordbruket och andra verksamheter på de tidigare odlingsmarkerna har stor betydelse för att bibehålla det öppna landskapet, för kulturmiljön och för det visuella intrycket.

De olika kulturvärdena och Nacka kommuns förhållningssätt till miljöerna beskrivs i kommunens kulturmiljöprogram.
Om Erstavik i Nackas kulturmiljöprogram

Inventeringar av naturen har visat att Erstavik hyser många nyckelbiotoper. Det är skogsområden med särskilt höga naturvärden som har en nyckelroll för att hotade djur- och växtarter ska kunna bevaras. Sandbarrskogarna norr om Sandasjön, brandfältet öster om Källtorpssjön, ett par lövskogslundar och bergsbranter är några exempel.
Karta med nyckelbiotoper i Erstaviksområdet (klicka på ett område för mer information).

Ett naturreservat, Strålsjön-Erstavik, ligger på Erstaviks mark.
Strålsjön- Erstavik naturreservat

Brukandet präglar jorden och skogen

Naturen i Erstavik är växlingsrik. Här finns magra och rikare skogsområden, mossar, bergsbranter, och en rad fina småsjöar. Sandabäcken förbinder Sandasjön med Erstaviken. Där går öring upp.

Som besökare kan man hitta trolska miljöer, orördhet och tystnad - men också småvägar och markerade leder där det är lätt att ta sig fram till fots eller med cykel. Många äldre småvägar och stigar anlades för flera hundra år sedan för att förbinda torp och mindre gårdar med varann och med herrgården. Andra vägar har tillkommit senare för skogsbrukets behov. Vid en del intressanta platser finns också informationsskyltar som berättar om t.ex. gamla bosättningar, torparliv eller naturen på platsen.

Godsets näringsverksamhet

Sedan 1760-talet är Erstavik en samlad egendom i familjen af Petersens ägo. I Nacka är Erstaviks mark 2100 hektar stort. Det är cirka hälften av all skogs- och naturmark i kommunen.

Tidigare var jordbruk och fiske de viktigaste näringarna, både för godset och för folket i de mindre gårdarna och torpen. Idag betyder skogsbruk och utarrendering av mark till olika verksamheter mest.

Uthyrning av byggnader och arrenden av mark

Det finns många byggnader inom Erstavik. Både husen i 1700-talsmiljön vid herrgården och små torp är klassade som särskilt värdefulla kulturmiljöer och kräver omsorgsfull skötsel och underhåll.

En del bostadshus och ekonomibyggnader används i godsets egen verksamhet, medan andra hyrs ut som fritidshus eller till föreningar och företag.

Några mark- och vattenområden arrenderas också ut till olika verksamheter. Det handlar bland annat om golfbanor, mobilmaster, ridhus, fiskerätt och båtklubbar.

Skogsbruk

Jämfört med det storskaliga skogsbruket i andra delar av landet är verksamheten inom Erstavik småskalig. Men den är ändå en viktig verksamhet för godset.

Erstavik har cirka 1500 hektar produktiv skogsmark med en årlig tillväxt på cirka 7000 kubikmeter. Mindre områden avverkas regelbundet, samtidigt som ny skog planteras. Träet går bland annat till sågverk och massabruk.

Jordbruk

Jordbruket i Sverige har utvecklats mot allt större enheter. Även jordbruket på Erstavik har genomgått stora förändringar. Bland annat har gårdens mjölkproduktion och spannmålsodling lagts ned. Produktionen har i stället inriktats mot höensilage. Produkten används som foder till hästar och kor. Jordbruksmarken på Erstavik uppgår nu till cirka 150 hektar.

Med ett minskat antal kor har hästarnas betydelse som betesdjur ökat. I de olika stallen på Erstaviks marker finns ett 60-tal hästar vintertid. Sommartid går betydligt fler hästar ute i hagarna. Kor går också på sommarbete i området, främst för att hålla landskapet öppet.

Erstaviks naturområde är ett populärt mål för allmänhetens friluftsliv - helt unikt genom sin storlek och närhet till bostadsområden i Nacka och Stockholmsregionen.

Att göra i Erstavik

Vandra och cykla i Erstavik

Nacka kommun och ägaren av Erstavik samarbetar för att naturen ska vara tillgänglig för allmänheten. Skogen är växlingsrik och spännande. Här finns hällmarker med tall och ljung, täta granskogar, sumpskog och sandiga åsar. Sjöar och småvatten inne i skogen glittrar. Många har upptäckt de välskötta vandringslederna genom området: Sörmlandsledens första etapper, Gröna, Blå och Vita spåret.
Som besökare kan du hitta trolska miljöer, orördhet och tystnad - men också småvägar och markerade leder där det är lätt att ta sig fram till fots eller med cykel.

Här kan du läsa mer om att vandra och cykla i Erstavik


Ut i naturen, skärp blicken och spana! Naturområdet i Erstavik är variationsrikt. Här trivs fåglar som hör hemma i olika slags miljöer - i odlingslandskapet, i storskogen, i sjöar och vid kusten. Insekter är nyttiga både för oss och för annat liv i naturen.

Här kan du läsa mer om några av de fåglar och insekter som du kan stöta på i Erstavik

Bada i erstavik

Vid Erstaviken och Strålsjön finns ordnade bad.
Estaviksbadet ligger strax väster om Solsidan i Saltsjöbaden.
Strålsjöbadet ligger i naturreservatet Strålsjön Erstavik som gränsar till Älta.

Etablerade aktörer inom friluftsliv i Erstavik

Erstaviks markägare upplåter mark och vatten till några föreningar och företag som arrangerar friluftsaktiviteter inom avgränsade områden. Kanske vill du bli medlem i någon av föreningarna, eller anlita något av företagen för ett event?

Några av det största aktörerna är:


Saltsjöbadens Golfklubb
En av landets äldsta golfklubbar, som idag har en 18- och en 9-hålsbana i ett område mellan Fisksätra och Solsidan.
Läs mer på www.saltsjobadengk.se


Enskede Sportfiskeklubb
Klubben arrenderar den mycket fina Sandasjön, där man har planterat in ädelfisk. Fiskekort köps genom klubben.
Läs mer på www.esfk.se

Äventyrsbanan
Företaget bedriver äventyrsprdagogik för grupper - t.ex. skolor, föreningar och företag - i ett skogsområde nära Erstaviks gräns mot Älta.
Läs mer på www.aventyrsbanan.se

Naturtjänst AB
Företaget arrangerar vildmarksäventyr för företag.
Läs mer på www.naturtjanst.se

Natur och kultur

  • Dalgången med godset från luften

  • Erstaviks herrgård

  • Rättarbostaden, från 1700-talet

  • Jordbruksmarker med Sandabäcken

  • Höet bärgat på Erstavik

Jordbruk sedan järnåldern. Adligt gods från 1400-talet. Herrgården och dess ägor har en lång historia.

Erstavik är ett gods med 2 400 hektar mark i Nacka och Tyresö. Det ägs sedan 1763 av familjen af Petersens. Markerna är ett gammalt kulturlandskap. Idag bedrivs jord- och skogsbruk i en stor del av området. I andra delar finns betande djur.

Erstaviks herrgård ligger i en dalgång längst in i Erstaviken. Gravfält från brons- och järnålder vittnar om tidig bebyggelse. Många äldre småvägar och stigar anlades för flera hundra år sedan för att förbinda torp och mindre gårdar med varann och med herrgården. Andra vägar har tillkommit senare för skogsbrukets behov.

På en del platser finns skyltar som berättar mer om historien och naturen runt omkring. Motsvarande informationen har vi försökt samla under de utfällbara blocken i texten nedan.

Historien om godset och herrgårdslandskapet

Redan på järnåldern bodde det människor som odlade jorden i dalgången där Erstaviks herrgård ligger. På 1400-talet blev gården ett adligt herresäte. Först i mitten av 1700-talet kom dagens herrgårdsanläggning till som ett gustavianskt gods.

Ett gustavianskt gods

Födelsen av dagens Erstavik kan dateras till 1763, när Herman Petersen köpte godset. Han hörde till den nya framgångsrika borgarklassen i Stockholm. Han var direktör i Ostindiska kompaniet, som bedrev en lönsam handel med Kina.
Bild: Porträtt av Herman Petersen (Nationalmuseum).

Herman Petersen gav tidens store arkitekt Jean Eric Rehn i uppdrag att rita en ny huvudbyggnad i typisk 1700-talsstil. Också flera andra byggnader tillkom vid samma tid, och herrgårdsparken utvidgades.

Herman Petersen levde bara två år efter köpet av Erstavik. Men enligt hans testamente blev egendomen därefter ett fideikommiss, det vill säga ett slags familjestiftelse. Det är den än idag. Efter att Herman Petersens barn adlades heter släkten af Petersens.

HERRGÅRDEN OCH HERRGÅRDSMILJÖN

Den nya herrgården blev en vackert avvägd byggnad i tre våningar med högt brutet tak. Den centrala balkongen är typisk för den gustavianska stilen.

Rehn utformade också en rektangulär inre borggård som ansluter till en yttre gård. På vardera sidan om den nedre gården, med fri sikt mot stranden och viken, placerades två långa flyglar med brutna tak.

Kapellet, som har en äldre historia, omdanades och förskönades enligt Rehns skisser. Han ledde även arbetet med en ny parkanläggning. Den omvandlades dock helt på nytt under 1800-talet.

ETT VÄLORDNAT LANDSKAP

Landskapet kring herrgården har arrangerats för att visa godsets betydelse. Raka vägar med lövträdsalléer strålar samman mot herrgården. Man kan se långt, både in i dalen och ut mot havet.

Herrgårdslandskapet har skapat värdefull natur. Idag växer många gamla ekar och lindar fritt i en lång allé. Där trivs solälskande lavar och mossor. Hålrum i de gamla stammarna ger bo- och födoplatser för fåglar.


Naturområdet kring Strålsjön och Sandasjön

sandasjon-fiskare-1000px.jpgFoto: Ronny Fors, Fiskare vid Sandasjön.

Kring Sandasjön och Strålsjön finns spår av Nackas äldsta historia. Sjöarna är fina utflyktsmål också av andra skäl.

Naturområdena kring Sandasjön och Strålsjön har en spännande historia. Krukskärvor och annat som grävts fram i skogen visar att människor fanns här redan på stenåldern. Då nådde havsnivån 30 meter högre än idag och sjöarna var skyddade vikar i Östersjön.

Sandasjön gör skäl för namnet! Den långa Stockholmsåsen går strax väster om sjön. Den är ett resultat av inlandsisens nötning mot berggrunden, och har lett till att sand och grus täcker stora markområden. Här trivs en vacker pelartallskog, blåbär och svamp.

Läs mer om Sandasjön
Läs mer om Strålsjön

Två naturreservat nära Strålsjön ligger delvis inom Erstavikområdet. Det är naturreservaten Älta mosse-Erstavik och Strålsjön-Erstavik

Spår från forntiden


Sedan stenåldern, cirka fyra-fem tusen år tillbaka i tiden, har landet i Erstaviksområdet pressats upp 30 meter ur havet. Då som nu har kontakten med vattnet varit avgörande för var människor bosatt sig.
landhojning_animering.gif
landhöjning_legend.gif

Områdena kring Sandasjön och Strålsjön har en spännande historia. Krukskärvor och annat som grävts fram i skogen visar att människor fanns här redan på stenåldern.

Fornspår runt Strålsjön

De första erstaviksborna från stenåldern


De äldsta spår som upptäckts av boplatser i Erstavik finns på höjder nordost om Strålsjön. Platserna låg då vid en djup och skyddad havsvik, och arkeologer tror att det var människor som levde av fiske och säljakt som tillfälligt slog sig ner här. På en plats har man hittat hundratals krukskärvor och ben av säl.

Det var en fin miljö för människor som då levde på säljakt och fiske utmed kusten. Fynden visar att människorna hörde till den gropkeramiska kulturen. De kallas så eftersom deras kärl var prydda med dekorativa gropar, linjer och punkter. Att smycka sina föremål var alltså populärt redan då.

Människorna tog sig fram utmed stränderna och jagade med hjälp av kanoter, spjut och harpuner. De bodde i enkla hyddor. Längre inåt landet fanns det människor som hade börjat bruka jorden – men inte här.

sanda-stenalder.jpg

Bild: Jonathan Lindström/Lilla Nackaboken. Bilden illustrerar några familjer som bodde tillsammans i en hyddby pågropkeramikernas tid.
Där hade de kanoter, redskap och torkställningar. De bodde utmed kusten, eller som här vid en djup vik.

Den stora landisen och vad den lämnade efter sig förändrade stegvis villkoren för de tidiga människorna. Den tre kilometer tjocka isen hade pressat ner jordskorpan i hundra tusen år. När den smälte reste sig landet. Två-tre tusen år senare var höjderna vid Strålsjön och Sandasjön inte längre några bra boplatser för kustbor.

Gravfält från bronsåldern

Under bronsåldern började de vattenfyllda dalgångarna grundas upp och vidsträckta ängsmarker bredde ut sig där vattnet fick ge vika. Det gav bra lägen och god jordmån för jordbruk. En del områden inom dagens Erstavik började användas som åker, äng och betesmark. Växelbruk, där samma marker omväxlande användes på olika sätt, var vanligt. Gravfält i form av stenrösen är spår från de människor som levde då.

Gravfält från vikingatiden - yngre järnåldern

I dalgångar, där isälvarna lämnat efter sig söndermald sten och slam byggde små grupper av människor upp några gårdar. De odlade den goda jorden och höll djur. Som tidigare levde de nära kusten. Gravfält från Drevinge, Fisksätra, Överby är namn på gårdar som fanns under järnåldern och vikingatiden. Erstavik hette bara Ersta, eller Örsta. De ålderdomliga platsnamnen och fynd av gravfält visar att trakten var bebodd. Under brons- och järnålderns begravde människorna nämligen sina döda nära den egna gården. Det var ett sätt att visa andra vem som hade rätt till marken.

jarnaldersbegravning-jonathan-lindstrom.jpg

Bild: Jonathan Lindström. Så här kan en begravning på järnåldern ha gått till. Rester av gravrösen från den tiden finns på flera platser, bland annat i närheten av herrgården och där Erstaviksvägen börjar vid Drevinge.

Vi har inga namn eller andra uppgifter om dem som bodde här under järnåldern. Men att människor fanns här vet vi alltså.
Deras kamp för att göra sanka ängar till odlings- och betesmarker lade grunden till senare tiders jordbruk. Man odlade framför allt lerjordarna i förlängningen av Erstaviken och vid Drevinge. Åker och äng - så kallade inägor - hägnades in, och skiljdes från utmarker där boskap kunde gå på skogsbete. Större gravfält på höjderna, i anslutning till bebyggelsen, bär spår av den tiden.

Sedan kom medeltidens bönder med nya idéer och ny kunskap. Bland annat gjorde de åkrarna större och rätade ut diken. Vattnen var länge de viktigaste transportlederna. Under medeltiden tillkom körvägar, som till stor del finns kvar och används idag. Marker som är öppna idag kan ha röjts och brukats för över tusen år sedan. Landskapet har uppstått i mötet mellan den natur som utvecklats efter senaste istiden och människors arbete.

Forntidsmänniskorna visste vad de gjorde när de bosatte sig i Erstaviksdalen! Läget var skyddat. Inlandsisen hade malt ner sten och grus till en näringsrik mylla som blev lätt att komma åt när landet reste sig. Genom dalen löpte också en bäck från Sandasjön. Här fanns alltså både bra jordbruksmark och vatten. Och så var det lätt att ta sig ut till Östersjön.

LETA I FORNSÖK!

Fornsök är Riksantikvarieämbetets databas över registrerade fornminnen. Där kan du själv söka efter olika typer av fornminnen, t.ex. inom Erstavik. Välj först Stockholms län och Nacka kommun.
Fornsök - läs mer om fornlämningar

rullstensåsen, sandakällan och sandasjön

  • Rullstensåsen intill Sandasjön

  • Sandig mark - skapad av isen

  • Mot Sandakällan!

  • Friskt källvatten från Sandakällan

  • Sandasjön - en av de renaste i Nacka

  • Fiskfångst i Sandasjön

  • Bävern trivs i sjöarna

  • Sörmlandsleden och Blå spåret passerar

Höjden väster om Sandasjön är en del av den långa Stockholmsåsen. Den är ett resultat av inlandsisens nötning mot berggrunden, och har lett till att sand och grus täcker stora markområden. Där trivs en vacker pelartallskog, blåbär och svamp.

När istiden gick mot sitt slut forsade en massa vatten under istäcket – som en isälv inne i en tunnel. Vid kanten bromsades farten, och sand och grus sjönk till botten. Resultatet blev rullstensåsar.

Åsar har varit till stor nytta för människor. Det var lätt att bygga vägar på åsryggarna. På senare tid har de kanske fått bli grustag.

Sandakällan - NATURLIGT RENINGSVERK

En annan bra sak med åsar: de kan lagra och rena vatten. I Stockholmsområdet hämtar vi dricksvattnet från Mälaren, men på många andra håll dricker man rullstensåsarnas vatten.

I slänten nära Sandasjön rinner grundvatten från åsen fram ur marken. Sandakällan, som den kallas, har lockat besökare mycket länge. Kanske hämtade även stenålderns gropkeramiker dricksvatten som flöt fram ur åsen?

De prover Nacka kommun tidigare tog på källvattnet visade att det var rent och mineralrikt. Idag tar kommunen inga vattenprover på platsen.

Sandasjön - en fiskesjö och reservvattentäkt

Sandasjön gör skäl för sitt namn. Mark och flera stränder består av sand och grus från isälven. Sjön är också en av de renaste och klaraste i Nacka. Om du vill fiska ska du kontakta Enskede Sportfiskeklubb, som har fiskerätten. De har planterat in ädelfisk i sjön.

Ett haveri för vårt dricksvattensystem vill man inte gärna tänka sig. Men om det skulle inträffa kommer Nacka kommun att hämta vatten från Sandasjön och en brunn intill. För att skydda vattentäkten finns särskilda skyddsregler för ett stort område runt Sandasjön. Du får t.ex. inte tvätta ur muggar med diskmedel. De som bor eller driver någon verksamhet inom skyddsområdet - det gäller bland annat Lovisedal - måste också vara särskilt aktsamma med allt som skulle kunna förorena vattnet.
Om reservvattentäkten

Läs mer om Sandasjön

Tre torp i området

  • Gamla båtsmansuniformer

  • Väggmålning i Tuppstugan av Olle Nyman

  • Fler målningar - alla förstördes i branden

  • Barnverksamhet vid Tuppstugan

  • Sandatorpet, i ett skogsbryn nära bäcken

  • Sandatorpet år 1725 (omritad karta)

Tuppstugan, rote 105 för båtsmänn

Tuppstugan förstördes tyvärr genom en anlagd brand 2004. Idag kan du se rester av eldstaden, jordkällaren, samt träd och buskar som hört till torpet. Där står också en skylt som berättar om vad torpet var under nära 200 år - en hemvist för båtsmän med tillnamnet Tupp. Den förste man känner till är Oluf Tupp, vars dotter döptes 1699. Den siste bodde här 1886.

Ordningen med indelta soldater och båtsmän infördes på Karl XI:s tid. Eftersom Erstavik räknades som ett kustområde var det båtsmän som levde här.

En båtsman hörde till en så kallad rote, som gårdarna i området ansvarade för. I fredstid tjänstgjorde de på ett av flottans fartyg ett par månader per år, i krigstid så länge som kriget pågick. Annars levde båtsmannen på sitt torp. Båtsmännen i Tuppstugan tillhörde rote 105 i Södermanland.

Vad båtsmannen och familjen fick ut av jordbruket var säkert viktigare än den lilla lön han fick av staten. I en rotebok för Erstavik står det att en båtsman ska ha "en stuga om åtta alnar inom knutarne, jemte förstuga samt dessutom en liten loge med lada och fähus för 2ne kor". Han hade också rätt till så mycket åker att han kunde bärga "två tunnors årswäxt", äng till två sommarlass hö, bete till korna och ved "efter nödtorft".

Klubblokal för Olle Nyman och skogskarlarna

1930 började en ny epok, när föreningen Skogskarlarna fick disponera torpet som klubblokal. Nackakonstnären Olle Nyman, som själv var en av Skogskarlarna, dekorerade väggarna med målningar.

NAcka hembygdsförening

På 1980-talet startade Nacka hembygdsförening så en populär verksamhet med temadagar om forntida tekniker. Efter branden har den verksamheten flyttat till Strålsjöstugan.

Torpet Sanda

Torpet Sanda ligger alldeles intill ån från Sandasjön till Erstaviken (Sandabäcken). Det var i äldre tider en värdefull plats i dalgången, med tillgång till vatten. Hur länge människor bott där är ovisst - men en Per Henricksson från Sanda nämns redan i Stockholms stads tänkeböcker från år 1505.

Intill torpet har Sanda såg, som drevs med hjälp av vattenkraft från väcken, legat.

Torpet Mellanberg

Anteckningar i en kyrkbok berättar att Mellanberg byggdes år 1735 och att det första torparparet - Anders Olofsson och hans hustru Märta Hindricksdotter - flyttade in året efter. Sexton torpare som bott där i en nästan obruten följd fram till 1895 är sedan kända.


Naturområdet kring Källtorp och Orrmossen

utkikspunkt-fran-kalltorpsjons-ostra-sida.jpgFoto: Anna Linblad, Utsikt över Källtorpssjöns östra sida

Här i området har fanns en prästbostad i 150 år. Vet du varför man anlagt djupa diken uppe i mossmarkerna?

Landskapet i den här delen av Erstavik är omväxlande och bitvis dramatiskt. Kommer du från Järlasjön i norr, som bara ligger 5 meter över havet får du klättra 65 meter för att nå höjderna vid Orrmossen.

På 1700-talet lade människor ned mycket möda på att gräva diken från Orrmossen till Källtorpssjön och Sandasjön. Det var för att öka vattenflödena till den tidens industrier, som låg vid Nacka ström och Sandabäcken.

Motionsspår från Hellasgården lockar många besökare till området, men det finns ändå chans att hitta platser för ostörda naturupplevelser. Österut genom skogen går Gröna och Blå spåret mot Saltsjöbaden. Tvärs genom området kan du ta Vita spåret.

I den här delen av Erstaviks naturområde hittar du Källtorpssjön som ligger 24 meter över havet.
Läs mer om Källtorpssjön

Prästbostaden i Källtorp och torpet i Snörom

  • Karta över området

  • Källtorp

  • Källtorp, interiör 1957

  • Snörom i vinterskrud

  • Snörom på 1980-talet

  • Snörom 1897

  • Vita spåret

Foton i bildspelet: Jan Johansson och aktLandskap

Källtorp - prästbostad i över 150 år

År 1723 bestämdes att en bostad skulle byggas i Källtorp för prästen i Nacka kapell. Källtorp förblev prästboställe tills Nackas nya prästgård uppfördes i början av 1890-talet. Då återgick gården till att vara arrendegård under godset Erstavik.

Den ståtliga byggnaden ligger vackert i sluttningen mot Källtorpssjön, som fått sitt namn efter bostället. På tomten finns en mindre bostadsflygel och två ladugårdsbyggnader. Fruktträdgård och odlingsmark har funnits på platsen i flera århundraden.

År 2006 fick ägarna Gustaf och Rosanna Willers pris för sin upprustning av Källtorp.

Som vandrare ser du Källtorp bäst från gångvägen utmed sjöns sydspets.

Torpet Snörom

Torpet Snörom är beläget intill den nuvarande Ältavägen som anlades 1934. Den tidigare vägen hade en tydlig krök utanför stugan. Namnet ska betyda "snöra om/vända om", och bör därför uttalas med betoning på "om".

Snörom byggdes på 1700-talet som en enkelstuga och här fanns även uthus och vedbod. En gång var torpet bostad för klockaren vid Nacka gamla kyrka och för skogvaktare i Erstavik. En skogvaktare som blev kvar i hela 30 år var Anders Anders Söderberg, född 1738. När hans fru dog gifte han om sig med den nära 50 år yngre klockareänkan Ulrica Fagerström.

Hitta hit

Bussar på Ältavägen stannar vid Källtorp och Tenntorp.
Alldeles intill Snörom finns en liten allmän parkering.

Använd gärna Naturkartan. För att ladda ner mobilappen söker du efter "Nackas naturkarta" i App Store (för iPhone) eller Google Play (för Android). Den hjälper dig att hitta rätt och guidar dig med inspirerande bilder, korta texter moch symboler som visar vad som finns att göra. Den stora fördelen: Naturkartan finns också som app för smarta mobiler. På så sätt kan du ha samma information med dig ute i naturen.
Naturkartan på webben - entrén vid Snörom
Naturkartan på webben - Vita spåret

Orrmossen

Nacka Wattenverk gav kraft åt Nackas första industrier

  • Karta över området, med Vita spåret

  • Grävt och stensatt dike

  • Skylt i naturen - håll utkik!

  • Vandrare i brandområdet

  • Brandskadade träd i mossen

  • Ungskog efter branden

Foton i bildspelet: Jan Johansson och aktLandskap

Markerna mellan Källtorpssjön och Järlasjön är rika på små kärr och mossar. Nära de höga Nackamasterna ligger den stora Orrmossen. På 1700-talet lade man ner mycket jobb på att leda om vatten härifrån.

Dikningsprojektet kallades "Nacka Wattenverk". och var ett statligt projekt. Det mödosamma arbetet med dikning gick ut på att få vattnet att rinna söderut till Källtorpssjön, i stället för att följa det naturliga loppet till Duvnäsviken. Ett särskilt djupt avsnitt kallades Stora Sågtorpsgraven. Där gällde det att få ner vattnet till andra sidan grusåsen och förhindra att grus föll ner och satte igen diket. Därför stensatte man en 210 meter lång sträcka.

Nya kraftkällor tog över

Trots de stora satsningarna blev det med tiden brist på vatten vid Nacka ström, och industrierna där blev olönsamma. Utvecklingen gick stegvis. I mitten av 1800-talet fanns t.ex. en bestämmelse om att en textilindustri fick utnyttja vattnet bara fyra dagar i veckan när vattnet kommit ner till ett visst märke på en berghäll i Dammtorpssjön.

1873 kom den första ångmaskinen till Nacka bruk, som stöd till vattenkraften. På 1890-talet konkurrerades kvarnarna vid Nacka ström ut av de mycket större och modernare kvarnarna vid Danviken och på Kvarnholmen.

Spår från branden i Orrmossen1999

Den 1 augusti 1999 brann det i ett område som sträcker sig över delar av Nackareservatet och Erstavik, öster om Källtorpssjön. Brandområdet omfattade även delar av Orrmossen.

Nu, många år senare, syns det fortfarande tydligt var branden härjade. Där är de höga träd som finns bara kala och grånade skelett. Mellan dem grönskar ett fält av buskvegetation och småträd. Mest är det jämnstora tallar.

Att skogar ibland brinner hör till naturens gång. Därför har evolutionen skapat växt- och djurarter som är helt beroende av brandfält. De får en fördel för att de är de enda som kan klara sig i mark som andra arter inte är anpassade för.

Exempelvis så på arter som utnyttjar brandfält är en sotsvarta praktbaggen flyga fyra kilometer i jakt på brandfält. Väl där möter den kamrater som också lockats till branden. De parar sig i pyrande myrstackar och lägger ägg i träd som dödats av elden. Brandnävan hör till de växter som behöver eld. Det krävs temperaturer på 50-60 grader för att fröna ska börja gro. De kan ligga i jorden i flera hundra år i väntan på att en eldsvåda ska väcka dem och starta deras livscykel. Brandnävan finns nu där det brunnit, medan den sotsvarta praktbaggen har flyttat vidare till andra brandfält.

Tidigare brann skogsmark i snitt vart hundrade år. Oftast var det blixten som startade elden, men i och med människans utbredning blev också svedjebruk en vanlig anledning. I det moderna skogsbrukets tidevarv ses skogsbränder som en ekonomisk förlust.

Hitta hit

Vandringsleden Vita spåret, som går mellan Snörom (Ältavägen, nära busshållplatsen Tenntorp) och Saltsjö-Duvnäs passerar diken för Nacka Wattenverk och brandområdet.

Använd gärna Naturkartan. Den hjälper dig att hitta rätt och guidar dig med inspirerande bilder, korta texter moch symboler som visar vad som finns att göra. Den stora fördelen: Naturkartan finns också som app för smarta mobiler. På så sätt kan du ha samma information med dig ute i naturen.
Naturkartan på webben - entrén vid Snörom
Naturkartan på webben - brandområdet


Naturområdet från Drevinge till Erstaviks kvarn

drevinge-erstaviksvagen-1000px.jpgFoto: Erstaviksvägen nära Drevinge.

Hästverksamhet och golf har tagit vid efter åkerbruket i östra Erstavik. Idag präglas området av ridverksamhet och skogsbruk.

Dalgången söder om Drevinge är historiska jordbruksmarkerUnder järnåldern, för tusen-två tusen år sedan brukades också jorden. Dagens landskap har många spår efter den långa jordbrukshistorien. Av flera gamla torp och gårdar - Gungviken, Halvörestorp, Lund - finns dock bara rester kvar. Naturen i den här delen av Erstavik är omväxlande. Det finns vägar och leder där det går bra att ta sig fram även med barnvagn och rullstol, och andra som är betydligt mer krävande. Saltsjöbadens golfbana och sådda åkrar är inte tillåten mark för friluftslivet.

Söderut reser sig höjder med skog och sjöar. På 1700-talet gjordes en stor satsning för att dämma upp Dammsjön och bäcken ovanför Erstaviken för att få vattenkraft till en kvarn.Tattby naturreservat gränsar till området. Erstaviksbadet strax väster om Solsidan i Saltsjöbaden har Nackas bästa sandstrand.

Läs mer om Tattby naturreservat
Läs mer om Lundsjön-Dammsjön

Gamla jordbruksmarker

  • Erstaviksvägen

  • Betesmark med dike

  • Kärr nära Drevinge

  • Vandrare på Gröna spåret

  • Vägvisningsskylt

  • Kulturlandskap i Drevinge

Med lite fantasi kan du kanske se några bönder från järnåldern tillsammans med sina kor och grisar? De har bränt och röjt för att anlägga små åkrar på de fina lerjordarna. En bit upp i sluttningarna finns ängar och skogsbeten. Människorna här har hittat en förträfflig boplats, där jorden är god och där det går lätt att nå Östersjöns fiskevattnen.

Under brons- och järnåldern brände människor sina döda och begravde dem nära hemmet. Gravarna bildade högar, rösen och platta stensättningar, och med tiden kanske större fält. I slänten på västra sidan av Erstaviksvägen finns rester av ett sådant gravfält. Det som syns idag är några överväxta runda stenar.

År 1728 köpte godsägaren på Erstavik Drevinge gård och dess mark. Bebyggelsen låg först samlad invid vägen, men i mitten av 1800-talet flyttades huvudbyggnaden till den plats vid Lännerstasunden där den ligger idag.

Gungviken och Halvörestorp var två torp i närheten. På Gungviken har det bott många smeder som arbetat på Erstavik. Halvörestorp var från början ett dagsverkstorp. Senare bodde statare och andra jordbruksarbetare där. Ganska mycket folk bodde och arbetade alltså tidvis här omkring.

Idag är det stora stallet på andra sidan vägen en viktig verksamhet. Hästarnas betande och jordbruk bidrar till att hålla det gamla kulturlandskapet öppet.

Erstaviks kvarn

Estaviks kvarn

  • Kvarnrester vid vattnet

  • Murad damm

  • Fördämningen från Dammsjön

  • Utsikt nära Dammsjön

Erstaviks kvarn vid Erstavikens norra strand var en gång en av Stockholms skärgårds största kvarnar. Kvarnen tillhörde godset Erstavik. Kvarnen var igång i olika former från 1720-talet fram till 1890-talet.

Det rinnande vattnet i bäcken från Dammsjön 20 meter ovanför till Erstaviken ansågs som en värdefull kraftkälla. Den naturliga bäckfåran var grunden. Sedan har människor bättrat på flödet genom att dämma upp sjön, fördjupa och stensätta bäcken. Och så byggde de trärännor fram till vattenhjulen.
Läs mer om Lundsjön - Dammsjön

Malde åt gods och bönder

Ett fyrtiotal olika mjölnare arrenderade Erstaviks kvarn under en 150 årsperiod.
1866 skulle mjölnaren betala 1 500 riksdaler riksmynt i arrende, och leverera 320 tunnor gröpsäd, 60 tunnor sammäld och 20 tunnor siktmjöl till herrgården. Gröpsäd är mald säd som läggs i blöt och används som djurfoder. Två pråmar, som användes för att skeppa mjöl in till Stockholm, ingick också i arrendet.

Kvarnen behövdes för att ta hand om det som skördades på godsets åkrar, främst korn och råg, men skärgårdsbönder kom också hit med båt för att få sin säd mald.

Under lång tid var havet den naturliga transportleden, men vid 1800-talets slut tog järnvägar och vägtrafik över. Kraften från ett vattenfall på 20 meter var inte heller så mycket värd när ångmaskinerna gjorde entré. Stora kvarnar med den nya kraftkällan som grund växte snabbt upp kring Stockholm.

Ruiner i branten

Spår efter Erstaviks kvarn är lätta att se i naturen. Idag påminner höga fundament och vattenrännor uppförda i tuktad och kallmurat gråsten om den tidigare mycket omfattande verksamheten. Utforska gärna branten upp mot Dammsjön, med rester av dammarnas mäktiga grunder! Ruinerna vid vattnet ligger däremot på en privat tomt som inte går att besöka.


Naturområdet från Lovisedal till Slumnäs

slumnas-mosskog-1000px.jpg

I södra Erstavik finns lummiga områden med gamla torpplatser. Och spår av kolarnas slit i skogen.

I södra Erstavik har torpen legat ganska jämnt utspridda i skogslandskapet. Flera finns kvar. På 1700-talet var landskapet en mosaik av små inhägnade åkrar och ängar kring torpplatserna, med storskog emellan. Smala vägar slingade sig mellan torpen och till godset - de finns kvar än. Tack vare en bäck ner till Öringesjön gick det också att bygga upp en liten industriverksanhet vid Slumnäs. Främst tillverkade man tyg.

Följ Sörmlandsleden om du vill upptäcka området! Den går genom både skog och öppna marker, och passerar flera av de gamla torpen. Det är också lätt att göra avstickare in på mindre stigar, eller att ta sig ut ur Erstavik mot Tyresö.

Naturkartan - Erstaviks naturområde vid Lovisedals éntre
Naturkartan - Sörmlandsleden etapp 2 

Torpen i södra Erstavik

På flera av torpplatserna finns det kvar hus, som idag arrenderas ut på friare villkor än på torpartiden. De flesta av dagens hus är dock nybyggen, större och modernare än de enkelstugor som stod där från början. På några torpplatser är bebyggelsen borta, men det går att se rester av grunderna. Och framför allt går det att se att landskapet har påverkats av torparnas arbete - både där det finns kvar hus och där de är borta.

  • Skogshyddan, nära Älta

  • Hästar vid Lilla Högmora

  • Nedlagd åker vid Högmora

  • Skomakartorp, 1970-tal

  • Skomakartorp om hösten

  • Lövskog nära Skomakartorp

  • Sörmlandsleden nära Skomakartorp

  • Stensatt bäck vid Slumnäs

  • Öringesjön

  • Norrsken i södra Erstavik

Skogshyddan

Skogshyddan är en liten 1700-talsstuga som troligen har flyttats till sin nuvarande plats vid Erstaviksvägen nära Älta. Där har den fungerat bland annat som grindstuga. De som bodde där skötte alltså bommen över vägen.

Skogarna kring Skogshyddan har använts för tillverkning av träkol. Många milor har stått här och många kolare har slitit med att sköta dem, dygnet runt. Läs mer om kolarnas arbete på en skylt nära Skogshyddan!

Lilla och Stora Högmora

Dagens "Högmora" hette på 1700-talet Oxmora. Namnet har sedan förändrats, förmodligen genom hur man har uttalat det. Kring år 1800 fanns där en häst, sex kor och fyra får.

Lilla Högmora finns kvar och det finns idag även ett stort stall på platsen. De som arrenderar byggnader och ängsmarkerna omkring tar hand om hästar sommartid.

Naturkartan - Lilla Högmora

Norrut låg Stora Högmora. Byggnaderna där är borta, men det finns tydliga spår av husgrunderna. Det går att föreställa sig torparnas liv där också.

Skomakartorp

Att Skomakartorp har fått sitt namn av att några torpare var skomakare är nog lätt att räkna ut.

Det har funnits flera hus än idag på tomten. Vid husesynen 1776 fanns förutom det lilla bostadshuset en loge, stall, foderlada, redskapsbod och badstuga. Lite senare beskrev den tidens noggranne präst på Erstavik, Eric Philip Pladecius, att torparfamiljen hade en häst, tre kor, ett ungnöt och fyra får.

Att det finns hagmarker med resliga lövträd i området beror på torparfamiljernas arbete och att deras boskap betat där i flera hundra år. Idag håller ridhästar en del av de gamla hagarna öppna.

Slumnäs

Nära Öringesjön ligger Slumnäs. Också där har det funnits flera hus. Förutom på jordbruk levde människor här på fiske och att tillverka ylletyg. Vatten från den lilla bäcken behövdes för valkningen.

Kolbottnar i skogen

Spår av kolbottnar – alltså rester av kolmilor – har hittats på många platser i Erstaviksskogarna. Bland annat nära Skogshyddan, vid Erstaviksvägen nära naturområdets entré vid Lovisedal. Att en gammal boplats vid Lännerstasundet har fått namnet Kolbotten har förstås också med kolningsepoken att göra. I mitten av 1500-talet anlade Gustav Vasa en hammarsmedja vid Nacka ström. Snart byggde man ut med krutkvarnar, kopparslageri och mjölkvarnar. Vid 1500-talets slut var platsen ett viktigt bruksområde. För att bearbeta metaller behövde man kol. I början av av 1600-talet förbrukade indiustrierna vid Nacka ström tjugo tusen 150-liters tunnor per halvår. Det fick man fram genom att hugga skog och tillverka träkol i de omgivande skogarna.


Foto: Skogens bild, inte från Erstavik, Arbete med en mila

Milorna låg utmed stigar och vägar. En del av de vackra småvägarna genom dagens Erstavik har funnits i flera hundra år och har använts bland annat för att frakta träkol med hästdragna kärror och slädar. Ett fyrtiotal kolbottnar inom Erstavik är registrerade som fornminnen. Vissa går att se som runda upphöjningar i skogen. De flesta är dock så överväxta av mossa och blåbärsris att de är svåra att upptäcka.

Kol finns kvar i marken

När inventeringen av natur i Nacka för kommunens grönstrukturprogram startade i Erstavik hittade Skogsstyrelsens expert snabbt platser där det fanns kolrester i marken. Ett tydligt tecken på att en mila en gång hade stått där.


Foto: Kolrester i marken.


Regler för allmänheten

När Du rör dig på Erstavik, var då vänlig att respektera att det i första hand är en arbetsplats och bostad för ett antal människor. Respektera de skyltar som är uppsatta och rör Dig inte i närheten av privata byggnader. Det är inte tillåtet att köra bil, motorcykel, moped eller andra motorfordon inom Erstavik för andra än sådana som fått särskilt tillstånd.

Allemansrätten

Oavsett på vilket sätt du besöker Erstavik ska du känna till grunderna för allemansrätten. Du får bara utnyttja marken på ett sådant sätt att det inte "medför nämnvärd skada eller olägenhet" för markägaren eller någon som till exempel arrenderar ett område eller hyr en byggnad. Tänk på att Erstavik är ett jord- och skogsbruksområde med växande åkrar, hagar med betande djur och planterad skog!
Läs mer om allemansrätten och Erstavik

Sidan uppdaterades:

Mitt Nacka

  • …så får du upptäcka spännande evenemang i din närhet.