Inriktning framåt 2025

Datadriven kommun som grund

Att bli mer datadriven är en viktig förutsättning för att Nacka kommun ska kunna möta framtidens krav på kvalitet, effektivitet och transparens. I en kommunal verksamhet där besluten påverkar många människors vardag är det avgörande att grunda prioriteringar och vägval på fakta, insikter och verkliga behov – inte enbart på antaganden eller tradition.

Att arbeta datadrivet innebär att systematiskt samla in, analysera och använda data som stöd i planering, styrning och utveckling av verksamheten. För Nacka kommun handlar det om att bättre förstå invånarnas behov, följa upp kvalitet och resultat, använda resurser mer träffsäkert och kunna agera tidigt när trender eller avvikelser uppstår. Genom att använda data på rätt sätt kan kommunen fatta mer välgrundade beslut som leder till bättre service och ökad samhällsnytta.

En datadriven kommun kan också arbeta mer förebyggande. Genom att identifiera mönster och samband i data blir det möjligt att upptäcka risker och behov i ett tidigt skede, innan problemen växer sig stora. Det kan handla om allt från planering av skola och omsorg till stadsutveckling, miljöarbete och sociala insatser. På så sätt kan Nacka kommun gå från att reagera på händelser till att proaktivt forma utvecklingen.

Samtidigt är det viktigt att betona att datadriven utveckling inte handlar om att ersätta mänskligt omdöme. Tvärtom är data ett stöd för professionella bedömningar och politiska beslut. När fakta kombineras med erfarenhet, värderingar och lokalkännedom skapas bättre förutsättningar för kloka och långsiktiga beslut. För Nacka kommun innebär det att data blir ett gemensamt språk som stärker dialogen mellan verksamheter, ledning och politik.

Att bli datadriven ställer också krav på kompetens, arbetssätt och kultur. Medarbetare behöver förstå hur data kan användas i det dagliga arbetet, och organisationen behöver skapa strukturer som gör data tillgänglig, pålitlig och säker. Det handlar om att bygga tillit till data, tydliggöra ansvar och säkerställa att lagar och regler kring integritet och informationssäkerhet följs.

Sammanfattningsvis är en datadriven inriktning en viktig del av Nacka kommuns utveckling framåt. Genom att använda data på ett ansvarsfullt och genomtänkt sätt kan kommunen fatta bättre beslut, använda resurser effektivare och skapa ännu större värde för invånare, företag och samhälle.

Fortsatt transformationsarbete

Under 2026 kommer stort fokus att ligga på AI-transformationen i Nacka kommun. För att Nacka ska kunna tillämpa AI på ett framgångsrikt sätt krävs det ett antal strategiska insikter och förändringar. En nyckelfaktor är att vi, både politiker och tjänstepersoner, får en gemensam förståelse för att AI inte bara är en teknisk fråga. Det handlar om att förändra hur vi arbetar, tar beslut och organiserar verksamhet så att vi på ett smartare sätt kan möta invånarnas behov. En sådan förändring kommer att kräva att fokus flyttas från traditionella arbetssätt till mer progressiva och innovativa metoder, där AI blir en integrerad del av lösningarna. Vi måste helt enkelt bryta gamla invanda mönster och göra saker annorlunda. Exempelvis behöver vi i ännu högre utsträckning än tidigare utmana marknaden att samutveckla, förbättra och förnya vår kravställning samt utforska fler former av samarbeten på bred front.

En annan avgörande aspekt är att nämnderna behöver spela en aktiv roll i att sätta tydliga förväntningar på verksamheternas utvecklingstakt och deras förmåga att anpassa sina arbetssätt för att säkerställa att kommunen levererar utifrån Nackabornas förändrade behov. Genom att tydligt definiera målsättningar och krav kan förändringsarbetet styras så att det sker i linje med kommunens övergripande strategier och mål för framtiden. Vi behöver också bygga en kultur där det är naturligt att utvecklas – där medarbetare känner sig trygga att testa nytt och där vi hjälps åt att förstå hur teknik kan göra nytta. Det kräver tydlig kommunikation, utbildning och en ledning som visar vägen

För att möjliggöra användningen av AI på bred front är det också nödvändigt att investera i en samordnad infrastruktur och organisation för att sänka instegströskeln. Detta handlar inte bara om teknik, utan också om att skapa en plattform som stödjer samarbete, integration och effektiv användning av resurser. Det är dock viktigt att dessa investeringar inte enbart betraktas som en kostnad. Verksamheterna måste aktivt arbeta med att räkna hem de förväntade effekterna och redovisa dem på ett tydligt och mätbart sätt så att investeringen visar på tydliga effekter. Detta kan innebära strukturella förändringar i både arbetssätt och organisation, men det är nödvändigt för att säkerställa att investeringarna också leder till långsiktiga fördelar och hållbar utveckling över tid.

Ett exempel på detta kan vara att identifiera de områden där AI har störst potential att frigöra resurser och förbättra tjänsterna, och därmed prioritera dessa för att snabbt kunna visa resultat. Samtidigt bör det skapas mekanismer för kontinuerlig uppföljning och anpassning, så att lärdomar från tidiga insatser kan användas för att förfina och förbättra implementationen över tid. Genom att kombinera dessa strategier med en tydlig vision och ett starkt ledarskap kan Nacka kommun lägga grunden för en framgångsrik och hållbar AI-användning.

Förmågeväxling som en strategi

När Nacka kommun ökar användningen av AI och stärker sin datadrivna inriktning förändras också kraven på organisationens förmågor. Det handlar inte enbart om att införa ny teknik, utan om att säkerställa att rätt kompetenser, arbetssätt och roller finns på plats för att tekniken ska skapa verklig nytta. I detta sammanhang blir förmågeväxling en central förutsättning för att lyckas.

Förmågeväxling innebär att vissa arbetsuppgifter minskar i betydelse, samtidigt som nya förmågor behöver utvecklas. När AI och automatisering tar över mer rutinmässiga och administrativa moment frigörs tid, men också ett behov av nya kompetenser. Medarbetarnas roll förskjuts i högre grad mot analys, omdöme, samordning och utveckling. För Nacka kommun betyder det att fokus behöver flyttas från att främst hantera information, till att tolka den, använda den och omsätta den i bättre beslut och service för invånarna.

En mer datadriven kommun ställer krav på att fler medarbetare, oavsett funktion, har grundläggande förståelse för data. Det handlar om att kunna ställa rätt frågor, tolka statistik och förstå begränsningar och möjligheter i den information som används. Samtidigt behövs fördjupade specialistförmågor inom områden som dataanalys, informationsförvaltning, AI-styrning och informationssäkerhet. Förmågeväxling handlar därför både om bredd och spets – om att höja den generella datamognaden och att bygga starka stödfunktioner.

AI-användning ställer också nya krav på ansvar och styrning. När beslut i ökande grad stöds av algoritmer behöver organisationen ha förmåga att förstå hur systemen fungerar, hur de ska följas upp och hur risker hanteras. Det innebär att kompetens inom etik, juridik, verksamhetsutveckling och teknik behöver samverka på nya sätt. För Nacka kommun är detta särskilt viktigt, eftersom kommunala beslut ofta påverkar invånarnas rättigheter, trygghet och tillit till det offentliga.

Förmågeväxling är inte en engångsinsats, utan en långsiktig process. Den kräver ett aktivt ledarskap som ser kompetensutveckling som en strategisk investering, inte som en sidofråga. Det handlar om att skapa utrymme för lärande i vardagen, uppmuntra nya arbetssätt och ge medarbetare möjlighet att utvecklas i takt med att verksamheten förändras.

Sammanfattningsvis är förmågeväxling en avgörande del av Nacka kommuns resa mot ökad AI-användning och ett mer datadrivet arbetssätt. Genom att utveckla rätt förmågor i organisationen kan kommunen inte bara ta tillvara teknikens möjligheter, utan också säkerställa att utvecklingen sker på ett ansvarsfullt, hållbart och invånarnära sätt.

Finansiering genom nyttohemtagning

Att finansiera AI-transformationen och utvecklingen mot ett mer datadrivet arbetssätt kräver ett nytt sätt att tänka kring investeringar, nyttor och ansvar. Till skillnad från traditionella verksamhetsinvesteringar uppstår nyttan av AI och data sällan omedelbart och sällan på samma plats i organisationen där investeringen görs. Därför blir ett aktivt och medvetet arbete med effekthemtagning avgörande för att långsiktigt kunna finansiera utvecklingen. Dvs vi behöver jobba aktivt med effekthemtagningen för att skapa reformutrymme.

Många av de investeringar som krävs för AI och datadriven utveckling är så kallade tröskelinvesteringar. Det kan handla om gemensam dataarkitektur, plattformar, informationskvalitet, säkerhet eller grundläggande kompetensuppbyggnad. Dessa investeringar är nödvändiga för att möjliggöra framtida värdeskapande, men de ger ofta begränsade eller inga direkta effekter på kort sikt. Att våga fatta beslut om sådana investeringar kräver mod och ett strategiskt ledarskap som ser bortom enskilda budgetår och fokuserar på långsiktig nytta för hela kommunen.

Effekthemtagning inom AI och data sker ofta successivt och i flera delar av verksamheten. En investering i gemensam infrastruktur eller ett AI-stöd kan ge effekt i form av tidsbesparing, bättre kvalitet eller minskade risker i många olika verksamheter, ibland under olika nämnder. Detta ställer krav på ett ledarskap som kan hantera helheten och som accepterar att kostnader och nyttor inte alltid kan kopplas direkt till varandra i traditionella stuprör.

För att lyckas krävs en gemensam förståelse för att effekthemtagning är ett aktivt arbete, inte en automatisk följd av tekniska satsningar. Det innebär att redan tidigt tydliggöra vilka effekter som eftersträvas, hur de ska följas upp och vem som ansvarar för att de faktiskt realiseras. Effekterna kan bestå av både ekonomiska besparingar, kvalitetsförbättringar och ökad handlingsförmåga – alla viktiga för att motivera fortsatt utveckling.

Beslutsfattandet behöver därför utvecklas i takt med ambitionerna. Det krävs en vilja att fatta beslut som gynnar kommunen som helhet, även när investeringen belastar en del av organisationen medan nyttan uppstår någon annanstans. Detta kan innebära nya former av gemensam finansiering, prioritering och uppföljning, där fokus flyttas från enskilda verksamheters budgetar till samlade effekter för Nacka kommun.

Ledarskapet har en central roll i att skapa legitimitet för denna typ av beslut. Genom att tydligt kommunicera varför vissa investeringar är nödvändiga, även när effekterna kommer senare, kan förståelse och tillit byggas i organisationen. Samtidigt behöver chefer och nämnder ges stöd i att identifiera, ta tillvara och redovisa de effekter som faktiskt uppstår i deras verksamheter.

Sammanfattningsvis handlar finansieringen av AI- och datadriven utveckling mindre om att hitta nya pengar och mer om att använda befintliga resurser på ett smartare sätt över tid. Genom att kombinera modiga beslut om tröskelinvesteringar med ett systematiskt arbete med effekthemtagning kan Nacka kommun skapa en hållbar finansieringsmodell där utvecklingen betalar sig själv – inte omedelbart, men långsiktigt och i bred skala.

Osäker omvärld

Som vi beskrivit i trendkapitlet behöver vi bemöta de oroligheter som finns kopplat till en geopolitiskt osäker omvärld med bland annat cyberattacker och digitala bedrägerier som ökar kraftigt.

Det handlar om att integrera cybersäkerhet, informationssäkerhet och beredskap som en naturlig del av verksamhetsutveckling och ledning – inte som separata IT-frågor. Samtidigt behöver förmågan att förstå, värdera och hantera digital information stärkas hos medarbetare, chefer och förtroendevalda. I grunden är detta en förflyttning i arbetssätt och ansvarstagande. För Nacka innebär det att bygga tillit, skydda demokratin och säkerställa stabil service till invånarna, där teknik är ett stöd men mänskligt omdöme och ledarskap är avgörande.

Den nya lagstiftningen kring cybersäkerhet (NIS2) som började gälla 15 januari 2026 kommer att få stor påverkan på kommunens arbete med digitalisering. Likaså att säkerställa cybersäkerhet och motståndskraft mot påverkansoperationer kopplat till de svenska valen 2026. En nyhet kopplat till detta är att digitala röstkort kommer att ersätta pappersröstkort vilket ställer krav på robusthet i relaterade IT-stöd.

Därför blir det en viktig inriktning för Nacka att under 2026 systematiskt stärka kommunens digitala motståndskraft i en alltmer komplex och osäker omvärld.

Strategiska vägval

Nacka kommun står inför flera avgörande strategiska vägval där teknikutveckling, lagstiftning, verksamhetslogik och invånarnas behov möts. AI och digitalisering skapar stora möjligheter att stärka kvalitet, likvärdighet och effektivitet, men ställer samtidigt krav på genomtänkta prioriteringar. Vägvalen handlar ytterst om hur kommunen kan använda tekniken på ett sätt som skapar verkligt värde för Nackaborna, utan att förlora fokus på mänskliga behov, professionalitet och tillit.

AI i den kommunala skolan – stöd eller styrning?

Inom den kommunala skolan är frågan om AI särskilt komplex, eftersom den rör både pedagogik, likvärdighet och barns och ungas utveckling. Skollagen slår fast varje elevs rätt till ett individuellt anpassat lärande utifrån sina behov och förutsättningar. Samtidigt finns det i dag tekniska möjligheter att använda AI just för att stödja detta uppdrag, till exempel genom individanpassade övningar, snabb och kontinuerlig återkoppling samt bättre beslutsunderlag för lärare i planering och uppföljning av undervisningen.

Parallellt med denna tekniska utveckling förs en nationell debatt som i viss mån pekar i motsatt riktning, med ökad betoning på analoga arbetssätt och en rörelse ”från skärm till pärm”. Denna inriktning speglar en oro för överdriven skärmanvändning och vikten av grundläggande färdigheter, koncentration och mänsklig interaktion i lärandet. För kommuner innebär detta att AI i skolan inte kan betraktas som en självklar lösning, utan måste införas med stor eftertanke och tydlig pedagogisk förankring.

Det strategiska vägvalet för Nacka handlar därför inte om att välja mellan digitalt eller analogt, utan om att medvetet kombinera dem. AI bör ses som ett pedagogiskt stöd som kompletterar lärarens professionella omdöme, inte som en ersättning för lärarrollen eller den mänskliga relationen mellan lärare och elev. Rätt använd kan AI bidra till att frigöra tid för läraren, stärka elevens delaktighet och möjliggöra mer träffsäker individanpassning. Fel använd riskerar den däremot att styra undervisningen på ett sätt som varken gynnar lärande eller likvärdighet.

För att göra rätt vägval krävs tydlig styrning kring syfte, användningsområden och gränser för AI i undervisningen. Det behövs också långsiktig kompetensutveckling så att lärare och skolledare känner sig trygga i hur tekniken kan användas på ett ansvarsfullt och pedagogiskt relevant sätt. Lika viktigt är att utveckla en gemensam förståelse för när teknik tillför värde – och när andra arbetssätt är mer ändamålsenliga. På så sätt kan Nacka kommun använda AI som ett medel för att stärka skolans uppdrag, snarare än som ett mål i sig.

Välfärdsteknik i en modell med externa utförare

När det gäller välfärdsteknik och omsorg står Nacka inför andra typer av vägval. Kommunens styrmodell bygger i hög grad på externa utförare som levererar tjänster. Detta skapar både möjligheter och utmaningar för att accelerera användningen av AI och ny teknik. En utmaning är att innovationskraften och de ekonomiska förutsättningarna varierar stort mellan olika utförare, särskilt bland mindre aktörer.

Här behöver kommunen ta ställning till vilken roll den själv ska spela. Ett vägval handlar om kommunen ska fungera enbart som huvudman med krav, eller också som möjliggörare genom att tillhandahålla gemensamma tekniska lösningar, plattformar eller data. Att tillhandahålla gemensam infrastruktur kan sänka trösklarna för mindre aktörer och skapa mer likvärdiga förutsättningar, men kräver samtidigt att större bolag är villiga att anpassa sina arbetssätt till kommunens lösningar.

För att stimulera både lokalt näringsliv och en mångfald av utförare krävs tydliga spelregler, långsiktighet och incitament som belönar innovation och kvalitet. Det kan handla om upphandlingsmodeller, gemensamma utvecklingsinitiativ eller krav på interoperabilitet och datadelning. Här är vägvalet inte enbart tekniskt, utan också affärsmässigt och strategiskt.

Det kanske viktigaste vägvalet handlar ytterst om vilket värde som ska skapas för Nackaborna inom äldreomsorg, socialtjänst och andra omsorgsverksamheter. AI och välfärdsteknik kan bidra till ökad trygghet, bättre kontinuitet och mer individanpassade insatser. Samtidigt finns en risk att tekniken upplevs som distanserande eller styrande om den inte införs med tydligt fokus på brukarnas behov.

Rätt vägval innebär att tekniken används för att frigöra tid för mänskliga möten, inte ersätta dem. AI bör stödja professionella i deras arbete, bidra till bättre beslutsunderlag och möjliggöra tidigare och mer träffsäkra insatser. För Nacka kommun handlar det därför om att prioritera lösningar som stärker kvalitet, värdighet och självständighet för individen, snarare än att enbart fokusera på effektivisering.