Trender och omvärld 2025

Beteendetrender - vår digitala vardag

Under 2025 har vi sett flera viktiga förskjutningar i människors beteenden som påverkar hur kommunen behöver tänka kring digital service, delaktighet och kommunikation framåt.

Fler använder AI, men vet inte alltid hur

En av de tydligaste förändringarna under året är användningen av generativ AI, där var fjärde svensk uppger sig ha testat det i någon form. I den yngre generationen är andelen ännu högre. Men samtidigt är kunskapsnivån generellt låg, och många uppger att de inte vet om de använt AI eller inte.

Det här pekar på ett dubbelt behov: att öka tillgången till smarta funktioner i vardagen, men också att hjälpa både medarbetare och invånare att förstå vad tekniken faktiskt gör och inte gör. För kommunen blir detta särskilt viktigt när vi bygger tjänster med AI-stöd: de ska vara begripliga, ansvarsfulla och transparenta.

Digitala tjänster används – men lämnar fortfarande vissa utanför

I offentlig verksamhet bygger mycket av servicen på att erbjuda medborgaren olika former av e-tjänster, och ett av de användningsområden som berör allra flest är förstås inom sjukvården – något som också varit i särskild fokus för årets ”Svenskarna och internet”. Sjukvårdens e-tjänster upplevs av många som hjälpsamma – nära fyra av tio svenskar säger att digitala lösningar underlättar tidsbokning av läkarbesök. Samtidigt visar årets undersökning att nästan en fjärdedel av befolkningen någon gång avstått från att boka just vårdbesök för att e-tjänsten varit för svår att använda. Det är en viktig signal för offentlig sektor. Digitala tjänster får inte utformas för ett genomsnitt – utan måste fungera för många olika behov och förutsättningar. När vi utvecklar e-tjänster i kommunen behöver vi utgå från hela användarresan och säkerställa att lösningarna inte skapar nya barriärer. Det handlar inte bara om teknik, utan om tillit, begriplighet och tillgänglighet i praktiken.

Mer privat, mindre publikt – nya krav på kommunikation

Sociala medier fortsätter att vara en självklar del av människors digitala vardag – men beteendet förändras. Enligt årets undersökning gör knappt hälften av svenskarna egna inlägg regelbundet. Det tyder på en utveckling där fler använder sociala plattformar för att följa och konsumera innehåll snarare än att själva bidra.

Rapporten visar också att integritetsrelaterade upplevelser är ett av de skäl som anges för att lämna sociala medier. Det säger något om förväntningarna som börjar ta form: människor vill känna kontroll över vad de delar, med vem och i vilket sammanhang. Det påverkar hur vi som kommun når ut digitalt.

Att finnas där människor är räcker inte. Vi behöver vara tydliga, relevanta – och framför allt skapa förtroende. För offentlig verksamhet innebär det ett större ansvar att kommunicera på ett sätt som respekterar mottagarens upplevelse av digital trygghet. Det handlar inte bara om vad vi säger, utan hur vi bjuder in till delaktighet med hänsyn till varje persons integritet.

Källa: Svenskarna och internet 2025

Barnens digitala vardag

Vad gör barnen egentligen på nätet? Kort sagt – det mesta. 96 % av barnen mellan 8 och 19 år använder internet varje dag, och för många är det sociala medier som dominerar tiden framför skärmen. I den åldersgruppen är det så många som 86 % som använder sociala medier dagligen. Skärmaktiviteten börjar redan i lågstadiet, där 8 av 10 är dagliga internetanvändare. För barn i mellanstadiet och uppåt är användningen nästan total.

Rädslor för negativ påverkan

Men även om internet är en självklar del av barnens liv, är det inte utan friktion. 4 av 10 föräldrar säger att de bråkar med sina barn om skärmtid, och det verkar vara som mest bråk i familjer med barn i mellanstadieåldern.

Men det viktiga att förstå är vad bråken beror på – alltså oron bakom skärmanvändningen. Enligt Barnen och internet 2025 uppger 85 % av föräldrar till barn 8–19 år att de känner oro för att inte kunna skydda sina barn i den digitala världen. I synnerhet är det risk för skärmberoende eller att exponeras för innehåll som kan få barnet att må dåligt som flest föräldrar uttrycker oro för.

Debatten kring skärmtid lär fortsätta framöver, och särskilt gällande begränsning av barns tillgång till sociala medier. Frågan om åldersbegränsning diskuteras nu i Europaparlamentet, och flera länder – däribland Danmark och Frankrike – har redan lagstiftat om höjda åldersgränser.

För oss som utvecklar digitala tjänster inom offentlig verksamhet innebär detta flera viktiga lärdomar. För det första: framtidens användare kommer att förvänta sig AI-assistans, personalisering och interaktiva lösningar – med den lättillgänglighet som barnen redan idag är vana vid. För det andra: trygghet och transparens är hygienfaktorer i vårt digitala samhälle. Vi vill veta vad vi och våra barn möter i digitala kanaler, och ha möjlighet att påverka.

Källa: Barnen och internet 2025, SVT

Användning av AI

Användningen av generativ AI har ökat snabbt under 2025. Var fjärde svensk har nu använt ett AI-verktyg som till exempel ChatGPT, och bland yngre vuxna är siffran ännu högre. Trots det visar undersökningen att många fortfarande inte vet vad som räknas som AI – och att användningen är koncentrerad till vissa grupper.*

Den här utvecklingen rymmer både möjligheter och utmaningar för kommuner. Dels för att invånarnas förväntningar förändras – snabbare svar, smartare funktioner och mer individanpassning blir snart en hygienfaktor. Dels för att ojämlik tillgång och låg kunskap riskerar att skapa nya digitala klyftor.

För många är AI fortfarande något abstrakt, och få har förtroende för att tekniken hanteras på ett säkert och rättvist sätt. Det ställer krav på hur kommuner använder AI i sin service: transparens, etik och tydlig kommunikation blir avgörande för att bygga förtroende.

Det handlar inte bara om att införa ny teknik, utan om att göra det på ett sätt som stärker tilliten, höjer servicekvaliteten och skapar faktisk nytta – både för medborgare och medarbetare.

* Källa: Svenskarna och internet 2025

Barns användning av AI

Barn har inte bara tagit till sig internet – de har också omfamnat AI. Särskilt generativa AI-verktyg har blivit vanliga, både hemma och i skolan, och hela 57% av barn i åldern 8-19 år använder AI-verktyg. Hälften av gymnasieungdomarna använder AI istället för att googla, och ställer frågor direkt till AI när de söker förklaringar, exempel eller hjälp med att förstå komplexa uppgifter.

Samtidigt visar undersökningen att yngre barn ofta ser AI som något lekfullt och kreativt – en “kompis” att skoja med, skriva sagor tillsammans med eller be om tips när ingen vuxen finns till hands. AI fyller flera funktioner i deras vardag, från studiestöd till sällskap.

För oss i offentlig sektor är detta ett viktigt skifte att förhålla oss till. Barnens digitala förväntningar utmanar traditionella arbetssätt i både skola och fritidsverksamhet. Pedagoger och omsorgspersonal behöver inte bara förstå tekniken, utan också kunna stötta barn i ansvarsfull AI-användning, källkritik och förståelse för algoritmer.

Tjänster vi utvecklar – särskilt om de riktar sig mot barn och unga - behöver utformas med AI-mognad i åtanke. Interaktiva, förklarande och användarstyrda funktioner blir inte ett "plus", utan ett förväntat grundläge. Om vi inte hänger med riskerar det att öka klyftan mellan barnens digitala verklighet och samhällets svar på deras behov.

Källa: Bilaga - Barns och ungdomars användning av AI-verktyg

Tekniktrender

Teknikutvecklingen går snabbt och påverkar i allt högre grad hur kommuner planerar, styr och bedriver sina verksamheter. Nya tekniktrender skapar både möjligheter och nya förväntningar från invånare, medarbetare och samarbetspartners. För att kunna fatta kloka beslut och göra rätt prioriteringar är det därför avgörande att förstå vad som händer i omvärlden. Genom att följa och tolka tekniktrender kan vi som kommun bättre förbereda oss för förändring, ta tillvara nya möjligheter och säkerställa att utvecklingen sker på ett sätt som skapar långsiktigt värde för invånarna.

Fortsatt dominans kring AI-utvecklingen

Artificiell intelligens fortsätter att dominera utvecklingen och blir en självklar del av den digitala världen. AI är inte längre något nytt eller separat, utan snarare en teknik som finns inbyggd i system, tjänster och produkter. På samma sätt som internet en gång blev osynligt men nödvändigt, har AI blivit något som bara “finns där” och hjälper till i bakgrunden.

En tydlig förändring är hur AI-system har blivit bättre på att förstå sammanhang och arbeta över tid. Tidigare svarade AI mest på enskilda frågor, men nu kan systemen komma ihåg information, följa mål och anpassa sig när förutsättningarna ändras. Det gör att AI inte bara reagerar, utan också kan planera, föreslå nästa steg och utföra uppgifter på egen hand. I praktiken innebär det att AI allt oftare fungerar som en digital medarbetare som stödjer människor i vardagliga arbetsflöden.

Samtidigt har AI blivit bättre på att hantera flera typer av information samtidigt. Det är vanligt att samma system kan förstå text, bilder, ljud och video i ett sammanhang. Det gör att AI får en bredare förståelse av sin omgivning och kan dra mer träffsäkra slutsatser. Denna utveckling är viktig både för digitala tjänster och för AI som används i fysiska miljöer, till exempel i robotar och automatiserade system.

Även sättet att utveckla och träna AI har förändrats. I stället för att bara bygga större och större modeller läggs mer fokus på att göra dem smartare och mer anpassade för sitt användningsområde. AI tränas i högre grad med noggrant utvalda data och justeras efter specifika behov. Det gör tekniken mer effektiv och lättare att använda i verksamheter med höga krav på säkerhet och dataskydd.

Omställningstrender

I takt med att teknikutvecklingen accelererar blir förmågan att ställa om allt viktigare. Omställningstrender handlar inte bara om nya verktyg eller metoder, utan om hur organisationer och människor anpassar sig till förändrade förutsättningar. Att förstå dessa trender är avgörande för att kunna fatta kloka beslut, bygga rätt kompetens och skapa långsiktig hållbarhet i en värld där förändring är det nya normala.

AI-transformationen

AI-utvecklingen kommer att handla mindre om tekniska genombrott och mer om mognad. Fokus ligger på samspel, tillförlitlighet och praktisk nytta. AI har gått från att vara ett verktyg man testar, till att bli en naturlig del av hur digitala system fungerar och hur människor arbetar tillsammans med teknik. Huruvida vi lyckas ta till oss potentialen eller inte handlar om hur väl vi som organisationer och samhälle förmår att förändra oss. Under 2026 är AI-tekniken i sig tillräckligt mogen för att skapa stort värde i nästan alla verksamheter. Den avgörande skillnaden mellan de som lyckas och de som halkar efter ligger därför inte i tillgången till teknik, utan i förmågan att ta till sig den och använda den på nya sätt.

Många organisationer upptäcker att den största utmaningen inte är att införa AI-verktyg, utan att förändra invanda arbetssätt. AI ifrågasätter etablerade roller, processer och beslutsvägar. När intelligens blir tillgänglig överallt förändras också synen på vem som gör vad, hur arbete planeras och hur beslut fattas. Det kräver mod att lämna gamla strukturer och en vilja att ompröva sådant som länge har setts som självklart.

Ledarskapets roll i AI-transformationen

Ledarskapet spelar därför en avgörande roll i AI-transformationen. Det räcker inte längre att se AI som ett IT-projekt eller ett effektiviseringsinitiativ. Precis som man för något decennium i många organisationer pratade om ”Digitalt först” ser vi nu tendenser till att ledare planerar verksamhetsutveckling med ”AI först” som princip. D.v.s. att man börjar med att utvärdera hur AI kan vara en lösning på ett aktuellt verksamhetsproblem.

Framgångsrika ledare behöver skapa en riktning där AI ses som en strategisk möjliggörare för nya arbetssätt, bättre kvalitet och högre värdeskapande. Det handlar om att sätta tydliga mål, men också om att skapa trygghet i förändringen och ge medarbetare utrymme att testa, lära och ibland misslyckas.

Kompetensväxling och lärande

Samtidigt förändras kraven på kompetens i snabb takt. AI tar över vissa uppgifter, förstärker andra och skapar helt nya roller. Det gör att kompetensväxling blir en av de viktigaste frågorna under de kommande åren. I stället för att enbart fokusera på specialistkunskap blir förmågor som omdöme, problemlösning, kreativitet och samarbete allt viktigare. Människans roll förskjuts från att utföra rutinuppgifter till att tolka, styra och utveckla arbetet tillsammans med AI.

För många innebär detta ett behov av kontinuerligt lärande. Kompetensutveckling kan inte längre ses som något som sker i perioder, utan som en naturlig del av det dagliga arbetet. Organisationer som lyckas med AI-transformationen är ofta de som aktivt investerar i lärande, skapar tid för reflektion och uppmuntrar till kunskapsdelning mellan olika roller och funktioner.

AI-transformationen ställer också krav på kultur. Öppenhet för förändring, nyfikenhet och tillit blir avgörande faktorer. När tekniken utvecklas snabbt behöver människor känna sig trygga i att de kan växa med förändringen, snarare än att hotas av den. En kultur som värdesätter experimenterande och lärande gör det lättare att omsätta AI från potential till faktisk nytta.

I slutändan är AI-transformationen mindre en teknisk resa och mer en mänsklig. Tekniken sätter ramarna, men det är människor som avgör hur den används. De organisationer som lyckas är de som ser AI som en möjlighet att tänka om, arbeta annorlunda och utveckla både ledarskap och kompetens i takt med en ny verklighet.

Hållbarhet och grön digitalisering

Under de senaste åren har hållbarhet och grön digitalisering gått från ambition till praktisk handling. Digitala lösningar används i allt större utsträckning för att minska klimatpåverkan, effektivisera resursanvändning och skapa bättre beslutsunderlag – från samhällsplanering till drift av fastigheter och infrastruktur.

Under 2026 förstärks denna utveckling genom ökad användning av data, automatisering och AI för att optimera energi, transporter och underhåll. I grunden är detta inte främst en teknisk förändring, utan en verksamhets- och kulturresa. För Nacka kommun innebär det nya sätt att samarbeta, prioritera och leda – där teknik stödjer hållbara val, men där människor avgör hur långt vi når till vårt ambitiösa klimat- och miljöprogram.

Osäker omvärld – fokus på digital säkerhet

Under 2025 har en mer orolig omvärld geopolitiskt tydliggjort hur digitalisering, säkerhet och demokrati hänger samman. Cyberhot, informationspåverkan och deep fakes har blivit mer tillgängliga och svårare att upptäcka, vilket ställer nya krav på kommuner och också anses utgöra en risk för det svenska valet 2026.*

Under året behöver arbetet med cybersäkerhet, robusta IT-miljöer och ökad digital motståndskraft, men också med kompetens, källkritik och ansvarsfull användning av AI intensifieras. I grunden är detta inte enbart en teknisk utmaning, utan en fråga om tillit, ledarskap och gemensamt ansvar.

För Nacka kommun innebär det att skydda samhällsviktiga funktioner och samtidigt värna demokratin – där tekniken sätter ramarna, men människors omdöme är avgörande.

*Källa: Regeringen