Hoppa till innehåll

Mitt Nacka

  • …så får du upptäcka spännande evenemang i din närhet.

Mitt Nacka

  • …så får du upptäcka spännande evenemang i din närhet.

Det finns viktig information

Akut uppdatering i SDK (säker digital kommunikation)

Läs mer...

Fukt och mögel

Fukt, med mögelbildning som följd, kan påverka hälsan. Problem av det här slaget kan uppkomma både i gamla och nybyggda hus.

Den här sidan ger dig fakta utifrån dagens syn på hälsofrågorna, tips på vad du själv kan förbättra och information om hur du går vidare med svårlösta problem.

Hur uppstår fukt- och mögelskador?

Svampsporer finns naturligt både utomhus och inomhus och halten är ungefär densamma inne som ute. Inomhus sjunker sporerna mot golvet eller ansamlas på andra plana ytor. I en torr miljö kan sporerna vara i sovstadiet i tusentals år, men i närvaro av fukt börjar de växa på ungefär en vecka. Sporerna har ingen egen lukt. När friska människor andas klarar luftvägarna normalt av att filtrera bort dem.

Badrum är de utrymmen som oftast råkar ut för fuktskador. Det kan orsakas av läckande rörledningar, t.ex. gamla vatten- och avloppsstammar. Det kan också bero på att det tätskikt som ska hindra vatten från att komma in i väggar och golv är trasigt eller saknas. Äldre badrum är ofta inte anpassade för dagligt duschande, eller till att tvätt och torkning av tvätt sker i utrymmet.

Fuktskador kan också uppstå vid läckage i kök eller genom att markfukt tränger in källare eller markplan på grund av brister i konstruktionen eller dåligt underhåll. Några andra vanliga orsaker till fukt- och mögelproblem i hus är:

  • att fuktiga material byggts in,
  • otillräckligt ventilerade krypgrunder,
  • dålig dränering av grunden,
  • att trämaterial får kontakt med fukt i bottenplattan,
  • otillräcklig ventilation,
  • läckande tak, stuprör eller vattenläckor.

Tecken på mögel

Ibland kan man uppleva obehaglig lukt i ett hus. Lukten biter sig ofta fast i kläder och andra material. Man känner lukten tydligast när man stiger in i huset, sedan vänjer sig näsan snabbt och man får svårt att känna lukten. Lukten kan bero på till exempel mögel eller bakterieangrepp.

För mögeltillväxt behövs fukt, organiskt material och syre. Mögelsvampar angriper både tryckimpregnerat och obehandlat virke. Mögel kan bidra till att rötsvampar angriper virket. Då försämras virkets hållfasthet. Även bakterier tillväxer vid hög fukthalt. De kan överleva även sedan materialen torkats ut och avge illaluktande gaser som ofta liknar lukten från en jordkällare. Mögel i badrum är ofta ytligt så kallat svartmögel. Det utgör liten risk och kan oftast tvättas bort. Men om badrummet är slitet och inte har en fungerande fuktspärr, är mögel som uppstår en större risk.

Fuktfläckar, missfärgningar, bubblor i mattan och tapeten eller att färg flagnar kan vara tecken på en fuktskada. Mögel kan se ut på olika sätt och ha olika färger. Ibland kan man känna mögellukt utan att mögel eller fuktskada syns.

Vad kan du göra själv?

Man kan göra en hel del själv för att förebygga fukt- och mögelskador i badrum:

  • Håll rent under badkar och rengör golven regelbundet. Smuts är mat för mikroorganismer! Så kallat svartmögel i kakelfogar är vanligt och utgör normalt ingen hälsorisk, men man bör tvätta bort det.
  • Använd duschdraperi och torka upp i badrummet för att minska fuktbelastningen.
  • Öppna fönster eller dörr efter dusch så att badrummet vädras ut.
  • Undvik att använda badrummet som torkrum.
  • Kontrollera ventilationen genom att hålla en bit toapapper mot ventilen. Om pappret sugs mot ventilen fungerar ventilationen, annars måste den justeras.
  • Ventilen ska naturligtvis vara öppen. Rengör runt ventilen.
  • Undvik att borra hål i väggen i närheten av dusch eller badkar.
  • Installera inte tvättmaskin eller torktumlare utan att kontakta fastighetsägaren.

Hälsorisker

Om fuktskador inte åtgärdas kan mögel, bakterier, alger och kvalster växa till. Fuktskador kan också leda till att byggnadsmaterial bryts ned, vilket ökar risken för kemiska ämnen avges till luften. Dessa faktorer kan ge hälsobesvär, i synnerhet för allergiker och astmatiker. Direkt mögelallergi är dock ovanligt. Mycket forskning pågår om samband mellan fuktskador och hälsobesvär. Problem som irriterade slemhinnor, ögon, klåda och huvudvärk förknippas ibland med fukt och mögel.

Ansvar

Fastighetsägaren är ansvarig för att utreda och åtgärda fukt- och mögelskador. Om du bor i flerfamiljshus och misstänker fuktskada ska du kontakta din fastighetsägare direkt, så att skadan kan åtgärdas innan den förvärras. Bor du i bostadsrättsförening ska du vända dig till förvaltaren eller styrelsen för föreningen. Äger du eget hem, kan du vända dig till försäkringsbolag och konsultföretag för att få råd om hur du bör gå vidare. Ibland kan en ingående byggnadsteknisk undersökning behöva göras.

En utredning av fukt- och mögelskador bör ledas av en inomhusmiljöutredare. Du hittar lättast sådana via nätverket Byggdoktorerna.
Byggdoktorernas webbplats

Det är viktigt att fuktskador åtgärdas på ett bra sätt. En god tumregel är att allt fuktskadat ska tas bort om materialet är en grogrund för mögel eller mikrobiellt tillväxt – som trämaterial, spån etc. Om betong eller annat material som inte kan bli mat för mikrober är fuktigt, gäller att det ska torkas upp ordentligt. Nonchalera inte fuktskador i källare eller vind! Skadan kan påverka miljön i angränsande bostadsutrymmen.

Kontakt med kommunen

Om du inte får någon hjälp och tror att problemet kan innebär en hälsorisk kan du anmäla missförhållandet till kommunen. Frågan tas då om hand av kommunens miljötillsynsenhet, som i Nacka har tillsyn över att fastighetsägare följer miljöbalkens krav om "olägenheter för människors hälsa" .

Läs om hur vi hanterar klagomål på den här sidan. Där kan du också göra en anmälan. Läs igenom instruktionerna på sidan först.

Mer information på webben

Det finns många webbplatser som ger information om fukt- och mögelskador. Exempelvis kan alla försäkringsbolag ge - antingen själva eller genom avtal med expertföretag.

Andra länktips:
Astma- och allergiförbundet
RISE
Centrum för arbets- och miljömedicin

Sidan uppdaterades: