Hoppa till innehåll

Mitt Nacka

  • …så får du upptäcka spännande evenemang i din närhet.

Mitt Nacka

  • …så får du upptäcka spännande evenemang i din närhet.

På Nacka.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta ditt besök godkänner du att vi använder cookies. Läs mer om cookies

På grund av driftstörningar går det just nu inte att ringa Nacka kommun. Du kan nå kommunens medarbetare via deras direktnummer eller chatta med oss. Vi ber om ursäkt för eventuella besvär det orsakar, och hoppas att felet kan åtgärdas snarast möjligt. Jour och alternativa telefonnummer finner du under kontakt och öppettider.

Natur och kultur i Tollare naturreservat

Tollare naturreservat består av fem skilda delar, där partiet från Lännerstasundet i söder över Tollare träsk och upp mot Kocktorpssjön i norr är det största. I Lännerstasundet i söder ingår även ön Mårtens holme.

I naturreservatet Tollare finns både öppen kulturmark och skogsområden med mer orörd prägel. Kulturmarkerna har i de äldsta delarna brukats ända sedan 1400-talet och idag finns det gott om stora magnifika ekar som tillsammans med lövrika dungar och bryn visar på ett långvarit öppet landskap. Inom områden finns höga naturvärden. Dessa är främst knutna till områdets stora gamla ekar och tallar, då dessa är värdväxter för en rad hotade arter.

tollare-ek-670x290.jpgFoto: Ek i Tollare

Kulturhistoria

Tollare gård

Det finns inga kända förhistoriska lämningar inom området men Tollare gård har anor från1400-talet. Detta innebär att vissa marker odlades redan då. Under 1700-talet lydde Tollare under Boo Säteri och gården arrenderades av en rad skilda adelssläkter. År 1829 friköptesgården och under 1800-talet kom gården att nyttjas som en ståndsmässig extra bostad åt olika Stockholmsfamiljer som endast periodvis vistades på platsen. Det praktfulla lantstället sköttes av anställda rättare och lantarbetare och någon släkt valde att utarrendera hela jordbruket.

Pappersbruk anlades 1922

Fabrikör Hedenström från Norrköping köpte gården och dess marker 1918 och 1922 anlade han det moderna pappersbruket vid Lännerstasundet. Bruket expanderade med ett träsliperi för framställning av trämassa samt ytterligare pappersmaskiner. Tillverkningen bestod främst av tryck- och omslagspapper. Vid Hedenströms död 1933 styckades pappersbruket av frångårdens marker och Stockholms Godtemplarorden tog över gården för att driva pensionat och semesterhem. Bruket var i drift fram till 1964.

De norra markerna vid Kocktorp avstyckades och såldes på 1930-talet för egnahemsbebyggelse, dock fanns det lilla torpet kvar. Under 40-talet arrenderade torparen resterande delar av den öppna marken som då födde ett par hästar och 6-7 kor.

Folkhögskola från1950

Omkring 1950 invigdes den folkhögskola som fortfarande har verksamhet på gården. Den fortsatta utvecklingenav gården till folkhögskola har inneburit förändringar av gårdsmiljön. Nuvarande tillfartsväg 12 till bruket är en sentida dragning tvärs över dalgången där gården ligger. Trots dessa förändringar är de historiska spåren i landskapet med gården och den tillhörande odlingsmarkenfortfarande avläsbara.

Biologiska värden

Tollare träsk har sedan många år en känd och stabil häckning av smådopping och svarthakedopping. Båda dessa doppingar trivs bäst i fiskfria småsjöar som Tollare träsk. Svarthakedoppingenbetecknas som sårbar (VU) i rödlistan. Smådoppingen anses numera ha en relativt livskraftig stam och är därför inte rödlistad men ändå skyddsvärd.

Kännetecknande för området är gamla och grova träd med rödlistade arter knutna till sig. Det finns gott om naturvärdesträd av ek över 150 år. Merparten av dessa finns i det centralt belägna området mellan Folkhögskolan och Tollare träsk. Ekbiotopen förekommer också som grupper av individer eller som enstaka ekar i blandskog. Liknande ekkoncentration finns på få andra platser i Nacka. Närmast jämförbara områden är Skuruparken och Nyckelviken. Bland de till ek knutna och intressanta arterna kan följande rödlistade arter nämnas: rutskinn, gråskärelav, rödbrun blekspik, blekticka och oxtungesvamp. Andra signalarter är brun nållav, gulpudrad blekspik, ärgspik, rostfläck och sotlav.

Olika hackspettar förekommer. Mindre hackspett söker sig företrädesvis till lövskog och dödklenved. Det är en rödlistad art som har observerats inom området liksom kattugglans bohål i de många gamelekarna. Den lägre faunan är inte dokumenterad.

tollare-tallgren-670zx290.jpgFoto: Tallkvist i närbild

En annan trädbiotop inom området med höga biologiska värden är förekomsten av gamla tallar. Tallticka, som är en god signalart, förekommer på många ställen och även grovticka har påträffats. Tallarna har hög medelålder och i ytterdelen på grovbarkiga och soligt växandegamla tallar lever reliktbocken. Även om äldre gran inte är lika vanligt i Tollare finns signalarter knutna till denna, såsom gränsticka, granbarkgnagare och bronshjon. Blåmossa förekommer också.

Ett brandfält i sydvästra delen av området och ställvis riklig förekomst av död ved och lågor är andra indikatorer på skogsmiljöer med höga naturvärden.
I branterna förekommer såväl barr som löv och förekomsten av död ved är på många ställen hög.

Sidan uppdaterades: