Bra att veta om bygglov

Altan, terrass och trädäck

Det finns tre typer av altaner i bygglovsammanhang

• Altaner som inte kräver bygglov
• Altaner som har befriats från krav på bygglov enligt plan- och bygglagen
• Altaner som kräver bygglov

Altaner som inte kräver bygglov

Altaner som har en höjd på högst 1,2 meter från befintlig marknivå till altangolv. Ingen del av altanen får överstiga 1,2 meter.
Även om en altan inte kräver bygglov behöver den följa detaljplanen och får inte innebära en olägenhet för grannar eller trafiken.

Altaner som har befriats från krav på bygglov enligt plan- och bygglagen

Om du ska bygga en altan till ditt en- eller tvåbostadshus eller ditt komplementbostadshus och din byggnad eller det bebyggelseområde som du bor i inte är särskilt värdefullt från historiskt, kulturhistoriskt, miljömässigt eller konstnärligt perspektiv krävs aldrig bygglov eller anmälan till miljö- och stadsbyggnadsnämnden om altanen:

• Byggs inom 3,6 meter från bostadshuset
• Inte högre än 1,8 meter
• Placeras minst 4,5 meter från gräns alternativt placeras närmare 4,5 meter från gräns och du har din grannes medgivande.

Oavsett om altanen kräver bygglov eller ej får den inte innebära olägenhet för grannar eller trafiken. Altaner får heller inte förvanska byggnaden.

Altaner som kräver bygglov

• Bygglov för utvändig ändring eller tillbyggnad. Altaner som har en höjd mellan 1,2 och 1,8 meter från marknivån till altanens ovansida bedöms beroende av placering och utformning som en tillbyggnad eller utvändig ändring. Bra att tänka på är att altanens utformning kommer att påverka bedömningen, altanen behöver ha en lätt och luftig konstruktion.
• Bygglov för tillbyggnad. När avståndet från marknivån till altanens ovansida överstiger 1,8 meter för någon del av altanen innebär det en volymökning. Altanen räknas då som en tillbyggnad av huvudbyggnaden och de delar av altanen som överstiger 1,8 meter upptar byggnadsarea.
• Bygglov för fristående altan. När altanen är fristående kan den bedömas som en byggnad och uppta byggnadsarea. Detta inträffar när altanens golv utgör tak till underliggande utrymme där människor kan uppehålla sig. Vid bygglov för fristående altaner görs alltid en individuell bedömning.
• Bygglov behövs om det finns en utökad lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser för fasadändringar.

Räknas räcken med i altanens höjd?

Ett öppet/genomsiktligt räcke räknas inte med i altanens höjd. Om räcket inte är genomsiktligt och kombineras med sluten altansida räknas räcket med i altanens höjd. Då ses räcket och altanen som en och samma byggnadsdel. Tänk även på att ett räcke inte ska vara klättringsbart.

Vad säger detaljplanen?

Tänk på att altaner behöver följa detaljplanens bestämmelser i de flesta fall. Länk finns nedan.

Rättspraxis avgör

Ofta går det inte att ge enkel information om när altaner kräver bygglov. Det beror bland annat på att bygglovsplikten kommer från rättspraxis, det vill säga hur domstolar tidigare har dömt gällande bygglovsplikt för altaner.

Arbetsmiljöansvar

När en villa eller något annat ska byggas, byggas om, renoveras eller repareras så gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3) tillsammans med bestämmelserna om byggnads- och anläggningsarbete i arbetsmiljölagen.

Du kan läsa mer om vad det innebär i broschyren från Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljöansvaret vid villabyggen (Arbetsmiljöverket)

Attefallshus

Du som har ett en- eller tvåbostadshus kan uppföra ett attefallshus utan bygglov. Innan du börjar bygga måste du göra en anmälan och få ett startbesked.

Följande kriterier måste vara uppfyllda för att en byggnad ska vara ett attefallshus:

• det ska finnas ett befintligt en-eller tvåbostadshus på tomten
• ska vara en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus
• får vara högst 30,0 m2
• taknockshöjden får vara högst 4,0 meter
• ska vara fristående
• ska placeras i omedelbar närhet till en- eller tvåbostadshus
• ska placeras minst 4,5 meter från gräns
• ska placeras minst 30,0 meter från järnväg
• inte uppförs vid byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla
• att det inte är utökad bygglovsplikt för attefallshus i den detaljplan som gäller för området
• om det är ett komplementbostadshus, inte placeras inom eller i anslutning till vissa områden som är av riksintresse för totalförsvaret

På Boverkets hemsida kan du läsa mer om attefallshus.

Avgifter

Brandskydd

En brandskyddsdokumentation beskriver hur en byggnad är planerad för att skyddas mot brand och brandspridning.

En brandskyddsdokumentation ska alltid upprättas och lämnas in vid nybyggnation, inredning av vind och ändring av byggnad som påverkar brandskyddet. Kravet på brandskyddsdokumentation gäller inte för komplementbyggnader som är högst 15 kvm. Dokumentet ska vara framtaget senast till det tekniska samrådet.

Vad varje dokumentation ska innehålla styrs av byggnaden och dess tänkta användningsområde. I Boverkets byggregler kan du läsa mer om vad som gäller. Nacka kommun har också tagit fram ett dokument som ger exempel på hur en enkel brandskyddsdokumentation för enbostadshus kan utformas.
Exempel på enkel brandskyddsdokumentation för enbostadshus (PDF-dokument, 126 kB)

Bruttoarea (BTA) OCH BRUKSAREA (bra)

Bruttoarea (BTA) är den mätvärda arean av en våning, våningsplan eller ett entresolplan. Man räknar alltså in alla våningar och våningsplan i en byggnad, även källare. Bruttoarean utgörs av den sammanlagda arean av mätvärda delar av samtliga våningsplan. Väggar, trappor och inredningsenheter som köksskåp, garderober osv räknas in i bruttoarean.

BTA begränsas av byggnadens ytterväggar eller entresolplanets framkant. Även invändiga trappor och ramper räknas in, samt öppningar vid trapp som högst är 30 % större än trappens area. Övriga öppningar är öppen area.

Utrymmen där rumshöjden inte överstiger 190 centimeter är inte mätvärda och tas inte med i beräkningen för BTA.

Bruksarean (BRA) är summan av alla våningsplans area och begränsas av de omslutande byggnadsdelarnas insida.
Bruksarean omfattar boarea, biarea, lokalarea och övrig area.

Byggherre och byggherrens ansvar

Byggherre är den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Byggherren behöver inte vara en fysisk person utan kan även vara en juridisk person som till exempel ett företag, en bostadsrättsförening, en kommun eller en annan myndighet.

Det är byggherren som ska se till att alla bygg-, rivnings- och markåtgärder genomförs enligt de krav som gäller för åtgärden. Detta gäller även om åtgärden inte kräver lov eller anmälan. Kraven som avses finns i plan- och bygglagen, PBL, och dess föreskrifter. Kraven kan även finnas i beslut som har meddelats med stöd av lagen eller dess föreskrifter. Med föreskrifter avses Plan- och byggförordningen, PBF, och föreskrifter som Boverket har meddelat med stöd av bemyndigande, exempelvis Boverkets byggregler, BBR. Det här innebär till exempel att byggherren ska se till att eventuellt lov följs och att de tekniska egenskapskraven uppfylls. Byggherren kan även ha skyldigheter enligt andra lagar, förordningar eller föreskrifter. Det ansvaret regleras då i dessa och inte i PBL.

Byggherreansvaret överlåts inte per automatik till den nya ägaren. Om man vill överlåta byggherreansvaret till den nya ägaren är det lämpligt att du upprättar ett avtal där det framgår att byggherreansvaret överlåts till annan. Båda parter ska skriva under avtalet, sedan lämnar man in informationen till byggnadsnämnden så vi känner till överlåtelsen. Det ska framgå fastighetsbeteckning, person/organisationsnummer, fakturaadress, kontaktuppgifter (mejl och postadress) och ärendenummer i avtalet.

Lär dig mer om byggherrens ansvar på Boverkets hemsida.

Bygglovrådgivning

Har du ett förslag på vad du vill bygga och vill boka in en handläggare som hjälper dig med dina bygglovstankar och vad du kan bygga? För att
underlätta för dig i ditt byggprojekt finns det
möjlighet att träffa en bygglovhandläggare innan du skickar in din ansökan.

Med hjälp av bygglovrådgivning hanteras handläggningen av ditt ärende snabbare och smidigare. Du bokar mötet via denna länk.

Byggnadsarea (BYA)

Den area som byggnaden tar upp på marken kallas Byggnadsarea (BYA). Antalet våningar spelar därför ingen roll för BYA.

Det är ytterväggarnas eller byggnadsdelens utsida som räknas in i BYA, ej grundkonstruktionen.

Följande räknas normalt inte in:

• Yttertrappa vid entré
• Mindre skärmtak i anslutning till entré
• Balkonger/uteplatser över fem meter från marknivån
• Normalt takutsprång (~ 50 cm)
• Byggnadsdelar som inte når över marknivån, eller obetydligt når över marknivån exempelvis ljusschakt, källaryttertrappa

En utstickande byggnadsdel har en mätvärd area om följande uppfylls:

• Byggnadsdelens lägsta punkt är belägen lägre än 3,00 meter ovan mark och dess horisontella djup är större än 0,50 meter eller
• Byggnadsdelens lägsta punkt är belägen 3,00 – 5,00 meter ovan mark och dess framkant ligger mer än 1,50 meter utanför underliggande fasadliv.

Byggnadshöjd, nockhöjd och totalhöjd

Byggnadshöjd

Byggnadshöjden räknas till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak.

Om marknivån är oregelbunden vid byggnaden behöver du räkna ut medelvärdet på marknivån för att kunna räkna ut byggnadshöjden.

Om byggnaden ligger mindre än sex meter från allmän plats, ska du beräkna medelmarknivån på den allmänna platsen, om det inte finns särskilda skäl till att inte göra det.

Nockhöjd

Med nockhöjd menas takkonstruktionens högsta del.

Totalhöjd

I totalhöjden ingår de delar som skjuter upp över nocken, exempelvis skorstenar.

Illustration: Stenungsunds kommun

Detaljplan

De flesta fastigheterna i Nacka har en detaljplan. Din detaljplan berättar det mesta som du vill veta om din byggrätt och vad som gäller för ditt område genom olika bestämmelser.

Kommunen kan använda en detaljplan för att pröva om ett område är lämpligt för bland annat bebyggelse. Det gäller till exempel både när det ska byggas nytt och när bebyggelse ska förändras eller bevaras. Detaljplanen ska redovisa allmänna platser, kvartersmark, vattenområden och gränserna för dessa. Detaljplanen styr även bebyggelsens tillåtna höjd, storlek, avstånd till tomtgräns och, i de flesta fall, utformning.

Alla gällande detaljplaner i Nacka går att hämta här. Du kan även använda webbkartan för att se vilken/vilka detaljplaner som gäller för din fastighet här. Lär dig mer om detaljplaner på Boverkets Hemsida.
För hjälp med att tolka din detaljplan och vad som gäller för din fastighet, kontakta gärna Stadsbyggnadsservice på stadsbyggnad@nacka.se

Friggebod/Växthus

I omedelbar närhet av ditt bostadshus får du bygga en eller flera fristående byggnader, så kallade friggebodar, utan bygglov eller bygganmälan under vissa förutsättningar. Det kan vara till exempel en friliggande bod, ett växthus, garage, bastu eller en lekstuga. Friggeboden eller friggebodarna:

• Får ha en sammanlagd byggnadsarea på högst 15 kvadratmeter och vara högst 3 meter i taknockshöjd.
• Ska placeras minst 4,5 meter från gräns. Det är möjligt att placera en friggebod närmare gränsen än 4,5 meter om de grannar som berörs medger det.
• Ska vara fristående och inte byggas ihop med en annan byggnad.

Lär dig mer om friggebodar på Boverkets hemsida

Färdigställandeskydd

Ett färdigställandeskydd är en försäkring eller en bankgaranti som är tänkt att hjälpa dig som byggherre, exempelvis om entreprenören går i konkurs eller av någon annan anledning inte kan bygga klart. Färdigställandeskyddet ska dessutom täcka kostnader som uppstår för att åtgärda fel som upptäcks i slutbesiktningen, samt de skador på byggnaden som felen kan ha orsakat. Det är du som byggherre som ska se till att skyddet finns.

Kravet på färdigställandeskydd gäller vid uppförande av en- och tvåbostadshus och i vissa fall komplementbostadshus. Färdigställandeskydd kan även behövas vid om- eller tillbyggnad eller vid inredning av ytterligare bostad.

Kravet på färdigställandeskydd gäller enbart när åtgärden utförs av en näringsidkare för en konsuments räkning. Om du som byggherre bygger själv behövs alltså inget färdigställandeskydd.

Lär dig mer om färdigställandeskydd på Boverkets hemsida.

Förhandsbesked

Begär du ett förhandsbesked ska nämnden pröva om åtgärden kan tillåtas på en viss plats. Vid en ansökan om förhandsbesked gör byggnadsnämnden lokaliseringsprövning, det vill säga vi undersöker om platsen är lämplig för bebyggelse.

Syftet med ett förhandsbesked är att den sökande ska kunna få ett bindande besked innan byggnadsprojektering påbörjas och kostnader läggs ner på till exempel ritningar.

Ett negativt beslut angående förhandsbesked kan överklagas.

Vill du söka förhandsbesked? Gå då till vår etjänst för bygglovsansökan. Ett förhandsbesked söks på samma sätt som ett vanligt bygglov, med skillnaden att du anger i fritext att du önskar söka förhandsbesked.

Lär dig mer om förhandsbesked på Boverkets hemsida.

Hissar

Hissar ska kontrolleras med bestämda tidsintervaller. Den som äger eller ansvarar för en hiss som omfattas av Boverkets föreskrifter ska se till att den kontrolleras av ett ackrediterat kontrollorgan.

Hissar som omfattas av Boverkets föreskrifter definieras som motordrivna anordningar med hisskorg, plattform eller annan lastbärande del. De ska vara permanent uppställda och vara styrda av gejder, väggar, saxarmssystem eller liknande för transport av personer, personer och gods eller enbart gods mellan fasta stannplan.

Exempel på hissar som omfattas av Boverkets föreskrifter är:

• Person- och varupersonhissar
• Varu- och småvaruhissar
• Plattformshissar
• Trapphissar
• Tillsynshissar

För andra typer av hissar som t.ex. bygghissar, kranhissar och gruvhissar är det primärt Arbetsmiljöverket som ger ut föreskrifter.

Mer information om kontroll av hissar hittar du på Boverkets hemsida.

Klimatdeklaration av byggnader

Sedan den 1 januari 2022 gäller krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. Det innebär att byggherrar ska redovisa vilken påverkan på klimatet en ny byggnad har.

Syftet med lagen om klimatdeklaration för nya byggnader är att bidra till att minska klimatpåverkan från byggskedet. Lagen innebär att byggherren ska redovisa den klimatpåverkan som uppstår under byggskedet i en så kallad klimatdeklaration, vilken ska registreras hos Boverket i Boverkets register för klimatdeklarationer. Kommunen ansvarar för att kontrollera att en klimatdeklaration upprättats innan man meddelar slutbesked enligt plan- och bygglagen. Boverket har tillsyn över att uppgifterna i klimatdeklarationen uppfyller reglerna.

Läs mer om klimatdeklaration på Boverkets hemsida.

Kontrollansvarig

Du som byggherre är ansvarig för att alla krav enligt lagar och byggregler uppfylls. Till din hjälp ska du ha en kontrollansvarig.

Den kontrollansvarige ska hjälpa dig som byggherre att ta fram ett förslag till kontrollplan och se till att den och andra bestämmelser följs. Den kontrollansvariga ska också vara med vid det tekniska samrådet, kommunens arbetsplatsbesök och skriva ett utlåtande som ska vara underlag för bygglovenhetens slutbesked.

En kontrollansvarig ska finnas för de flesta byggprojekt där det krävs lov eller anmälan. Du behöver oftast inte en kontrollansvarig om du ska göra mindre ändringar. Byggnadsnämnden kan dock besluta att kontrollansvarig krävs. En kontrollansvarig krävas om åtgärden är komplicerad och byggnadsnämnden bedömer att byggherren inte kan uppfylla sitt ansvar utan stöd av en kontrollansvarig.

Kontrollansvarig behövs normalt inte för enklare lovpliktiga ärenden såsom:

• tillbyggnader i ett plan upp till 30 kvadratmeter som inte innehåller våtutrymme, har låglutande (platt) tak, har takterrass eller källare,
• nybyggnad av uthus, garage och carport upp till 50 kvadratmeteri ett plan, beläget ovan mark,
• inglasning av balkong,
• skylt eller ljusanordning,
• vid byte av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende, förutsatt att byggnaden inte är kulturhistorisk särskilt värdefull,
• rivning av små byggnader där det inte uppkommer miljöfarligt avfall.

Om du är osäker på om ditt ärende kräver en kontrollansvarig är du välkommen att kontakta stadsbyggnadsservice för att få hjälp.

Mer information om kontrollansvarig hittar du på Boverkets hemsida.

Kontrollplan

En kontrollplan är ett samlat dokument som beskriver den kontroll en byggherre ska utföra i ett byggprojekt för att uppfylla bestämmelserna i plan- och bygglagen.

För att få beslut om startbesked behöver du skicka in ett förslag till kontrollplan. En kontrollplan ska alltid innehålla uppgifter om:

• vilken kontroll som ska ske i det aktuella projektet,
• vilka intyg och andra handlingar som ska lämnas in till kommunen,
• vilka anmälningar som ska göras,
• tidpunkter för eventuella etapper i arbetet

För enklare projekt ska förslag till kontrollplan lämnas in redan i bygglovskedet. Då kan du få bygglov och startbesked samtidigt. Nedan har vi tagit fram några exempel som visar hur en enkel kontrollplan kan se ut för att uppfylla kraven på innehåll och kontroll. Du kan använda dem som mallar och anpassa dem efter behov.

Lär dig mer om kontrollplaner på Boverkets hemsida.

Kulturmiljöprogram

Ett kulturmiljöprogram är ett dokument som redovisar vilka miljöer i kommunen som på olika sätt har värde för kulturmiljövården. En del miljöer är intressanta ur ett lokalt perspektiv, andra ur ett nationellt perspektiv. De sistnämnda miljöerna har pekats ut av staten och kallas för riksintressen med länsstyrelsen som tillsynsmyndighet. De områden i Nacka som klassats som riksintressen är Nackas norra kust (farledsmiljön utmed inloppet till Stockholm), Erstavik, Storängen och Saltsjöbadens centrala delar.

Nackas första kulturmiljöprogram togs fram 1987. Synen på vad som är kulturhistoriskt intressant har ändrats sedan dess. Det gäller främst efterkrigstidens bebyggelse, som i princip utelämnades helt 1987. Även de äldre miljöerna måste ses över, eftersom ny kunskap och sentida förändringar kan ha påverkat hur man ska se på deras historiska uttryck. Ett kulturmiljöprogram redovisar de miljöer i kommunen som är mest värdefulla för kulturmiljövården - det rör sig om ett urval och inte en genomgång av kommunens samtliga kulturvärden.

Nackas nya kulturmiljöprogram kom till genom ett intensivt arbete med studier, på plats och genom källor, och analys av miljöerna 2010. Anna Krus och Daniel Rutgersson (NAI Svefa) skrev programmet, i samråd med kommunantikvarie Johan Aspfors. Efter samråd arbetades förslaget om, och antogs sedan av kommunstyrelsen 2011.

Läs mer om Nackas kulturmiljöprogram och ta del av det i sin helhet här.

Källare

För att en bottenvåning ska räknas som källare behöver följande punkter vara uppfyllda:

1. Förhållande mellan markens nivå utvändigt och golvets nivå i källare. Marknivån behöver ligga över golvnivån i källaren. Minst 0,2 meter som en generell riktlinje. Om en liten del av marken (längs en begränsad del av fasaden) är i samma nivå med golvet och övrig mark är väl över golvnivå kan det vara ok. Gör en sammanvägd bedömning.
2. Användningen av källaren. Rumsfunktioner i källare ska vara av källarkaraktär, t ex förråd, tvättstuga, matkällare, gillestuga, bastu o dyl.
3. Det visuella intrycket. Fasaderna vid källaren ska ha källarkaraktär. Detta kan innebära att fasadmaterialet är ett annat för källarfasaden, och att fönster och dörrar ska ha mindre glasade ytor, fönster i källare har också normalt högre bröstning. I undantagsfall kan större fönster accepteras, gör en sammanvägd bedömning
4. 1,5-metersmåttet. Nivåskillnaden mellan MMN och ovansida på bjälklaget i våningen över källaren får vara högst 1,5 meter.

En källare som uppfyller punkterna ovan räknas inte som våning.

Laddstolpar

Elstolpar för laddbilar i enkelt utförande kräver inte bygglov då det anses ingå i markanvändningen för parkeringsplatsen. Finns det bygglov för parkeringsplatsen så behövs inget ytterligare för laddstolparna.

Om det handlar om större laddstationer som är volymskapande eller ställs upp mot husets fasad kan det krävas lov.

Det kan också vara lovpliktigt om parkeringsytan ökar med ytterligare parkeringsplatser.

Du kan lära dig mer om laddstolpar på Boverkets hemsida.

Lägeskontroll

Lägeskontrollen och intyget görs på formen till grunden innan gjutning. Intyget ska innehålla uppgifter om minst två avstånd till tomtgränser, yttermått på byggnad och höjdläge för färdigt golv (FG) samt murar som redovisas i form av skalenlig ritning.

Den som stakar ut och gör lägeskontrollen för byggnaden ska ha grundläggande mätningsteknisk kompetens enligt statliga lantmäteriets rekommendationer.

För mer information se Boverkets hemsida.

Markiser

En markis är ett solskydd i textil.

En fällbar markis behöver normalt sett inte bygglov. Om det finns reklambudskap eller företagsnamn på markisen räknas den som skylt. Då behövs bygglov utom om reklamen endast finns på nedhänget/kappan i framkant. Markiser över trottoar måste placeras så att gående och bilar kan passera.

För att en markis över en uteservering ska bedömas som bygglovsbefriad krävs även att markisduken är självbärande. Det betyder att den ska kunna hålla upp sin egen tyngd utan hjälp av stödben eller annan förankring.

En markis som inte går att fälla upp räknas som en permanent anordning på fasaden och kräver alltid bygglov.

Om markisen sätts upp på ett flerbostadshus bör man kontakta Nackas Stadsbyggnadservice för att stämma av om det krävs bygglov.

Marklov/trädfällning

Schaktning eller fyllning kan kräva marklov inom ett område med detaljplan. Marklov kan även krävas för trädfällning, skogsplantering och markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet om kommunen har infört en sådan bestämmelse i en detaljplan.

Du kan läsa mer om marklov och trädfällning på denna sida. För vidare information kan du besöka Boverkets hemsida.

Måla om, byta fasad eller tak

Om byggnaden ligger i ett område med detaljplan behöver du bygglov för att ändra utseende på byggnaden genom att:

• byta kulör på byggnaden, till exempel från gul till röd färg
• byta fasadbeklädnad, till exempel från puts till trä
• byta material på taket, till exempel från tegel till plåt.

För en- och tvåbostadshus finns undantag, som du kan läsa om på Boverkets hemsida.

Du behöver inte heller bygglov för att måla om, byta fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial på en– och tvåbostadshus med tillhörande komplementbyggnader så länge som förändringen inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär. Om byggnaden ligger utanför detaljplanerat område krävs inget bygglov.

För me information om ändring av byggnaders yttre utseende se Boverkets hemsida.

Olovligt byggande och ovårdade tomter

Vad är tillsyn?

Kommunen har tillsynsansvar över att reglerna i plan- och bygglagen följs. Tillsyn är en granskning som sker i efterhand.

Det är viktigt att du vet vad som kräver lov innan du börjar bygga. Annars kan du behöva riva. Olovligt byggande kan leda till sanktionsavgift. Det är olovligt att börja bygga utan startbesked eller att flytta in i en byggnad utan slutbesked.

Fråga först!

Undrar du vad det är som byggs, om det finns lov för en åtgärd eller vad som är tillåtet att göra på en tomt? Kontakta Stadsbyggnadsservice. De svarar generellt inom 48 timmar på frågor via e-post.

Har du frågor kontakta Stadsbyggnadsservice på stadsbyggnad@nacka.se

Du kan även söka en hel del information själv. Vi har samlat information om bygglov och anmälningsplikt på denna sida.

Du kan även läsa mer om vilka åtgärder som kräver lov eller anmälan på Boverkets hemsida

Göra en anmälan

Finns det inte något bygglov för åtgärden du undrar över eller om det t.ex. gäller en ovårdad byggnad eller tomt kan du göra en tillsynsanmälan via vår e-tjänst.

Du kan välja om du vill uppge ditt namn eller vara anonym i en anmälan. Väljer du att vara anonym kan vi inte återkoppla till dig i ärendet. Som anonym anmälare har du inte heller möjlighet att överklaga beslut som tas i ärendet.

Vill du lära dig mer om hur Nacka kommun bedriver tillsyn eller göra en tillsynanmälan kan du gå in på denna sida.

Att tänka på:

• Allt blir offentligt

Alla uppgifter, foton och handlingar du lämnar i din tillsynsanmälan blir offentliga, även om du gör en anonym anmälan. Gör du en namngiven anmälan blir även personuppgifter offentliga. Anmälan i sin helhet skickas alltid ut till fastighetsägaren på den anmälda fastigheten. Är det en namngiven anmälan skickas även personuppgifter med. Läs mer om offentliga handlingar på Offentlighetsprincipen - Regeringen.se

• Du kan inte anmäla ett område

Du kan endast göra en anmälan per fastighet. Du kan alltså inte anmäla ett helt område utan får i så fall göra en anmälan per fastighet som berörs.

• Du kan inte återkalla en anmälan eller en del av en anmälan efter att du har skickat in den

OVK

Byggnader ska ha ett bra inomhusklimat och fungerande ventilationssystem. Byggnadens ägare har ansvaret för att OVK utförs regelbundet av en certifierad kontrollant.

Resultatet av kontrollerna dokumenteras i ett protokoll som ska lämnas till byggnadens ägare. Byggnadens ägare ska sätta upp intyg om utförd OVK på väl synlig plats i byggnaden.

En första besiktning ska utföras innan ett ventilationssystem tas i bruk för första gången. Ventilationen får inte leda till att föroreningar sprids i byggnaden. Skötselanvisningar och instruktioner ska finnas lättillgängliga.

Mer information om OVK finner du här.

Parkeringsplats

För att anordna, flytta eller väsentligt ändra parkeringsplatser utomhus behöver du söka bygglov. Undantaget är en- och tvåbostadshus som på den egna tomten upprättar parkeringsplats som uteslutande är avsedd för fastighetens behov.

Ändras marknivån mer än 50 cm behöver du även söka marklov. Läs mer här om Marklov.

Båda loven söks via denna länk: Söka lov eller göra en anmälan

Pergola

En pergola är en konstruktion som ofta består av glest monterade träreglar, som stöds upp av ben i hörnen. Pergolan kan till exempel användas som växtstöd där växterna efter en tid kan bilda ett skydd.

Om du förser din pergola med någon form av tak, såsom markis eller duk, kan du behöva söka bygglov om taket är av permanent karaktär. Om pergolan är förankrad i en byggnad kan du behöva bygglov om åtgärden ses som en väsentlig yttre ändring av byggnaden. Förses pergolan med väggar eller insynsskydd kan det bedömas behöva lov som plank.

Boka en tid med vår rådgivning om du vill ha vägledning för just ditt projekt.

Plank, staket eller mur

Du får under vissa förutsättningar uppföra ett plank eller en mur utan bygglov i anslutning till ditt bostadshus för att anordna en skyddad uteplats. Följande kriterier behöver vara uppfyllda för att det ska räknas som en bygglovsbefriad skyddad uteplats:

• Placeras minst 4,5 meter från tomtgräns.
• Ligga som längst 3,6 meter från bostadshuset.
• Vara högst 1,8 meter.

På Boverkets hemsida kan du läsa mer om bygglovsbefriad skyddad uteplats.

Om plank eller mur inte uppförs runt en skyddad uteplats så behöver du bygglov om:

• Ditt plank är högre än 1,1 meter.
• Din mur är högre än 0,5 meter.

Planket och muren behöver alltid följa detaljplanens bestämmelser.

Staket mellan grannar får högst vara 1,1 meter utan bygglov. För mer information om staket, plank och mur så har Nacka Kommun tagit fram riktlinjer som finns att hitta här.

Om bygglovsansökan krävs så finns exempelritning och exempelkontrollplan på denna sida.

Du kan även läsa mer om plank och murar på Boverkets hemsida.

Pool

Du behöver vanligtvis inte bygglov för en nedsänkt pool.

OBS: Inom vissa områden råder förbud mot grävning och sprängning. Det är därför särskilt viktigt att läsa i sin detaljplan om vad som gäller. Via vår webbkarta kan du söka på din fastighet och hitta det som gäller på platsen: Länk till webbkartan.

Bygglov behövs om du ska:

• Placera poolen ovanpå marken, då kan poolväggens utsida räknas som en mur/stödmur och kräva lov om den är högre än 0,5 meter
• Om man i detaljplanen anger att det krävs lov för att schakta/spränga.
• Kan krävas för en skyddsanordning eller pooltak över poolen. Läs gärna mer på Boverkets hemsida om din skyddsanordning eller pooltak kräver lov eller kontakta Stadsbyggnadsservice.
• Uppföra ett plank runt poolen om det är högre än 1,1 meter från marken
• Uppföra en trädäck eller altan runt poolen om den på något ställe är högre än 1,2 meter från marken.

Du kan behöva söka marklov om markens höjdläge ändras. Det vill säga om du schaktar eller fyller upp runt poolen så att marknivån ändras med mer än +/- 0,5 meter.

Skydd vid poolen

Enligt Boverkets krävs det skydd mot olycksfall om vattnet är djupare än 20 cm. Skyddet kan vara ett staket som är minst 0,9 meter högt. Det viktiga är att staketet är utformat så att barn inte kan krypa under eller klättra över det. Om det finns en grind bör den kunna låsas.

Poolen bör ha en skyddstäckning med presenning eller skyddsnät med högst 50 millimeters maskvidd. Skyddet måste klara vikten av ett barn utan att ge vika.

Du som är fastighetsägare ansvarar för säkerheten. Du kan välja andra lösningar men du måste kunna visa att de håller minst samma säkerhetsnivå som exemplen ovan.

Lär dig mer om pooler på Boverkets hemsida.

Rivningslov

Inom områden med detaljplan krävs rivningslov. Även inom områden som omfattas av områdesbestämmelser kan det krävas lov för att få riva. Rivningslov krävs normalt inte för att riva byggnader eller delar av byggnader som får uppföras utan bygglov, exempelvis skärmtak eller friggebodar.

Vid rivning av byggnader, eller del av byggnader, utanför detaljeplanelagt krävs istället att du gör en anmälan.

Du kan läsa mer om Rivningslov och hur man ansöker på denna sida. För vidare information kan du besöka Boverkets hemsida.

Skydda träden vid arbeten

Träd i städer är viktiga att bevara . De ger karaktär till områden och skapar värdefulla funktioner så som skugga, insynskydd och temperaturreglering som både är svåra och dyra att ersätta. Äldre träd kan också ha ett kulturhistoriskt värde och är dessutom betydelsefulla för många lavar, insekter och fåglar som bor där.

Länsstyrelsen har tagit fram en folder som riktar sig till dig som exempelvis arbetar med planering av byggnationer eller ledningsdragningar, utför grävarbeten eller beläggningsarbeten i närheten av träd.

Foldern finns att läsa via denna länk.

Skärmtak som byggs samman med huset

Det krävs normalt bygglov för skärmtak eftersom det är tillbyggnad. För en- och tvåbostadshus och till dem hörande komplementbyggnader krävs det under vissa förutsättningar dock inte bygglov för att bygga ett eller flera skärmtak.

Du får bygga skärmtak på bostadshuset och tillhörande komplementbyggnader över skyddade uteplatser, balkonger altaner och entréer. Däremot får skärmtakets:

• Sammanlagda yta vara högst 15 kvadratmeter.
• Avståndet från skärmtak till tomtgräns ska vara minst 4,5 meter.
• Det ska anordnas över skyddad uteplats, altan, balkong eller entré
• Behöver vara en enklare konstruktion. En förlängning av ett befintligt tak med samma konstruktion bedöms inte vara ett bygglovsbefriat skärmtak.

På Boverkets hemsida kan du läsa mer om reglerna för bygglovsbefriat skärmtak.

Slutbesked OCH INTERIMISTISKT SLUTBESKED

Slutbesked krävs för alla åtgärder som omfattas av startbesked, det vill säga för alla åtgärder som kräver bygglov, marklov, rivningslov eller anmälan. För att få slutbesked krävs att byggherren visar att alla krav som gäller för åtgärden enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda och att byggnadsnämnden inte anser att det finns skäl att ingripa med tillsyn. Om slutsamråd ska hållas går man på slutsamrådet igenom om det finns förutsättningar att ge slutbesked.

Om ett slutbesked inte kan ges på grund av att en brist, som inte är försumbar, behöver avhjälpas eller på grund av att en kontroll behöver göras i ett senare skede kan ett interimistiskt slutbesked ges. När bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord ska nämnden slutligt pröva frågan om slutbesked.

Innan byggnadsnämnden har meddelat ett slutbesked för en byggåtgärd får byggnadsverket inte tas i bruk om nämnden inte beslutar att det får ske. Detta innebär att det är ett automatiskt användningsförbud fram tills dess att ett interimistiskt slutbesked eller slutbesked har utfärdats.

De handlingar som behöver lämnas in i samband med ansökan om slutbesked står normalt sett med i startbeskedet eller lovet.

Har du ett pågående ärende kan du ansöka om slutbesked via denna länk: https://stadsbyggnad.nacka.se/SB-BYGGSLUT

På Boverkets hemsida kan du läsa mer om slutbesked.

Solceller

Om du vill installera solcellspaneler eller solfångare på din fastighet räknas det som en fasadändring. Du kan behöva bygglov för detta om din fastighet ligger inom detaljplan, men det finns vissa undantag. Oavsett lovplikt behöver åtgärden följa plan- och bygglagen och gällande detaljplan eller områdesbestämmelser. Läs mer om när du behöver lov på Bygglov för solceller? | Nacka kommun

Funderar du över hur mycket solenergi ditt tak kan ge? Med hjälp av Nackas interaktiva solkarta kan du ta reda på hur mycket solen strålar på ditt tak, vilka delar av taket som är bäst att använda för solenergi och hur mycket el eller värme en solenergianläggning skulle kunna producera under ett år.

Läs mer om Nackas solkarta.

Spaljé

En spaljé är en väldigt gles konstruktion som ofta används som stöd för växter.

För att betraktas som en spaljé, som inte kräver bygglov, ska konstruktionen bestå till största delen av luft och den ska gå att se igenom från alla håll. En spaljé får placeras närmare än 4,5 m mot väg eller tomtgräns, även på prickad mark. Men stäm gärna av mer er granne först.

Bygglov behövs om spaljén betraktas som ett plank utifrån dess höjd, längd, läge, utformning, omgivningspåverkan och ändamål. Läs mer i avsnittet om Plank.

Sprängning

För att få spränga i detaljplanerat område behöver tillstånd sökas hos Polisen. Det gäller även vid spräckning. Utöver tillstånd från polisen måste även lov sökas hos kommunen inom detaljplanelagt område, om tomtens markhöjd kommer att förändras med mer än en halv meter.

Byggherren ansvarar för sprängningen och är den som ska kontaktas om man störs av en sprängning eller om man tror att ens egna fastighet har påverkats.

För att få reda på om lov finns för åtgärden eller för att få reda på vem som är byggherre, kontakta Stadsbyggnadsservice genom att mejla till stadsbyggnad@nacka.se

Mer information om tillstånd för sprängning finns på Polisens hemsida.

Startbesked

En åtgärd som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan får inte påbörjas förrän byggnadsnämnden har gett ett startbesked. För att få ett startbesked ska byggherren kunna visa att åtgärden antas uppfylla kraven i plan- och bygglagen med tillhörande föreskrifter.

Vill du veta mer om slutbesked kan du besöka Boverkets hemsida

Strandskydd

Om du ska utföra en byggnadsåtgärd inom område med strandskydd så behöver du ansöka om strandskyddsdispens. Strandskydd är ett generellt områdesskydd vid hav, sjöar och vattendrag i hela Sverige. Många åtgärder inom område där strandskyddsbestämmelser gäller är förbjudna.

Inom strandskyddat område får man inte:

• Uppföra ny byggnad, gräva eller på annat sätt förbereda för byggnad. Detta gäller även byggnad som inte är bygglovspliktig, till exempel friggebod.
• Ändra byggnad så att den kan användas till något annat än det ursprungliga ändamålet.
• Utöka den privata zonen genom att, på strandskyddat område, ställa upp utemöbler, sätta upp skylt, anlägga gräsmatta eller rabatt.
• Uppföra annan anordning, till exempel staket, brygga, väg eller parkeringsplats, som försämrar tillgängligheten enligt allemansrätten eller försämrar livsvillkoren för växter och djur.
• Utföra annan åtgärd som kan förändra livsvillkoren för växter och djur, till exempel muddra, gräva, gödsla eller fälla mer än enstaka träd.

Inom strandskyddade områden går det att få dispens bara om något av de särskilda skäl som räknas upp i lagstiftningen gäller. Om du ansöker om dispens måste du ange och ge motiv för ett sådant skäl. Läs gärna Information från Naturvårdsverket.

Strandskyddet värnar om allemansrätten och friluftslivet. Det är också till för att bevara land- och vattenområden som är biologiskt värdefulla. Strandskydd gäller normalt på land och i vatten 100 meter från strandlinjen, på många platser har strandskyddet utökats till 300 meter.

Här kan du läsa mer om strandskydd i Nacka och även se en karta över strandskyddade områden.

Trafikfarlig växtlighet

Tidsbegränsade bygglov

Om inte alla förutsättningar för ett permanent bygglov kan uppfyllas är det möjligt att söka tidsbegränsat bygglov. Åtgärden ska vara av tillfällig karaktär och planerad att pågå under en begränsad tid.

Ett tidsbegränsat bygglov kan ges i som längst tio år. Därefter är det möjligt att söka tidsbegränsat lov för ytterligare fem år. Tiden kan förlängas med högst fem år i taget och kan som längst ges för 15 år.

De handlingar som behövs för ansökan om tidsbegränsat bygglov är samma som för ett permanent bygglov samt en avvecklingsplan.
Se checklistan för den åtgärd som är aktuell
Avvecklingsplan (blankett)

Du kan lära dig mer om Tidsbegränsat bygglov på Boverkets hemsida.

Tillgänglighet i en- och tvåbostadshus

När du bygger nytt, bygger till eller ändrar planlösning i ett permanentbostadshus ställs det krav på att byggnaden ska vara tillgänglig för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga.

För åtgärder som kräver bygglov sker prövningen av att kraven uppfylls i lovskedet. Det gör att du redan i ansökan måste skicka med ritningar som visar att tillgänglighetskraven uppfylls, både inne i huset och på tomten.

Bygglovalliansen, där bland annat Nacka kommun ingår, har tagit fram en folder som förklarar de byggbestämmelser som ska garantera att ett bostadshus blir tillgängligt och användbart även för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Informationen bygger på EU:s grundläggande krav och svensk lagstiftning.
Tillgänglighet och användbarhet för alla i en- och tvåbostadshus (PDF-dokument, 4,3 MB)

Uteserveringar

Det finns flera tillstånd och lov att hålla koll på när man vill bygga en uteservering. För att underlätta för dig som vill ha en uteservering har vi skapat en manual som tar dig genom alla steg i processen.

Här hittar du manualen.

För frågor om vad som gäller på en specifik plats är du alltid välkommen att höra av dig till Företagsservice på foretagsservice@nacka.se

Ändrad användning av en byggnad

Du behöver bygglov för att avsevärt ändra användningen av en byggnad eller en del av en byggnad.

Ibland är det svårt att själv avgöra vad som är en väsentlig ändring. Du kan alltid kontakta Stadsbyggnadsservice via stadsbyggnad@nacka.se för vägledning.

Exempel på ändringar som alltid behöver bygglov:

• förskola till bostad, kontor, vårdinrättning, café eller restaurang
• butik till restaurang eller pizzeria
• industrilokal till detaljhandel
• bostad till hotell eller kontor
• kontor till butik, hotell eller verkstad
• lager till stormarknad
• garage som bostadskomplement till lagerlokal som verksamhet
• lokal för verksamhet till soprum
• restaurang till kontor

Exempel på ändringar som inte behöver bygglov:

• del av bostad till kontor för egen verksamhet
• kök till duschrum
• bostad till soprum, tvättstuga eller annat bostadskomplement
• bostad till hotell med färre än fem rum eller nio platser
• butik till frisersalong
• sommarstuga till helårsbostad.

Tänk på att även om du inte behöver bygglov, så kan du ändå behöva göra en anmälan. En anmälan krävs bl.a. om man ändrar i bärande konstruktion, ändrar i ventilation och/eller VA-ledningar, gör väsentliga ändringar i brandceller och brandskydd, m.m.

Mer information hittar du på Boverkets hemsida.
Här kan du lära dig mer om ändrad användning.