Hoppa till innehåll

På Nacka.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta ditt besök godkänner du att vi använder cookies. Läs mer om cookies

Hamninloppet - snart ännu energismartare

Visste du att bostadsrättsföreningar kan få gratis rådgivning om energi och klimat, på plats hemma i den egna föreningen? Följ med när Nackas energirådgivare Birgitta Govén träffar ett gäng ur styrelsen i bostadsrättsföreningen Hamninloppet!

Jag träffar Birgitta när hon parkerar cykeln vid Västra Finnbodavägen. Där ligger föreningens tre stora flerfamiljshus, i branten mellan kajen vid Danviksstrand och vägen ovanför. Lägenheterna är drygt hundra. Eftersom husen byggdes så sent som 2004-2005 väntar vi oss inte att det ska bli tal om några stora renoveringsbehov, utan mer om de "många bäckar små" som ändå går att jobba med för att spara på energi och pengar.

Vi passerar det välutrustade gymmet och sätter oss kring ett bord i samlingslokalen, med ett vackert höstljus genom fönstren. Fyra personer från styrelsen är på plats och stämningen är god.

Kunskap och engagemang

-Dagens tema är Energismart bostadsrättsförening, börjar Birgitta. Vi ska prata om er fastighet och vad man kan göra åt energianvändningen där. Jag skulle vilja börja med att dela in frågan i tre delar: värme, varmvatten och fastighetsel. Vi lämnar alltså hushållselen, för den sköter väl varje hushåll själv?
-Ja, än så länge, svarar Hasse Kling, men vi har funderingar på att gå över till ett gemensamt abonnemang. Det sparar vi kanske inte så mycket energi på, men fasta kostnader.
-Ja, de kostnaderna är inte så små, så det kan vara en god tanke, säger Birgitta. Genom det skapar man också grund för ett gemensamt tänkesätt.

Att ha gemensamt abonnemang, men ändå kanske separata mätare i lägenheterna, ger också större möjligheter att använda solceller. Även det finns det planer på, visar det sig. Om än inte för den närmaste tiden.
-Först ska fasaderna i alla tre husen renoveras, säger Hasse (bild).
–!?
Ja, så är det. Husen byggdes med enstegstätning. Det innebär att putsen lagts direkt på isoleringen, utan någon spalt emellan. Metoden har dömts ut eftersom den ökar risken för fukt och mögel, och byggföretaget måste nu stå för att göra om isoleringen.
-Det ska ta tre år och vi har sagt att vi ska vänta med andra större åtgärder tills det är klart.

Efter en stund kring bordet står det klart att det finns mycket av både kunskap och engagemang i den här styrelsen. Den som oftast tar till orda är Hasse. Före pensionen undervisade han i driftteknik på både Åsö gymnasium och Kungliga tekniska högskolan. Han säger att han har slängt sina gamla kompendier, men han kliver gärna runt bland apparaturen som hör till värme- och ventilationssystem och gillar att göra egna beräkningar av hur de fungerar. Och styrelsekamraterna hänger med, både i tekniska resonemang och när det gäller vad medlemmarna tycker och gör.

Värme och ventilation

Samtalet kretsar en god stund kring uppvärmning och ventilation. Värmen kommer från Fortums fjärrvärmenät. För ventilationen har man mekanisk till- och frånluft.
-Med en förbättrad isolering kommer ni att få mindre energiförluster i fasaderna börjar Birgitta. Något annat att tänka på när det gäller klimatskalet är fönstren.
-Det är 3-glas, fast kanske inte av allra bästa sort, säger Jan-Erik Johansson (bild). Vi håller på att byta listerna nu, eftersom de har torkat.
-Det största problemet är nog ändå att få medlemmarna att stänga fönstren, inflikar Hasse. De kan stå öppna även när det är kallt ute.
-Då låter det som att ni har det för varmt inne...
-Många har snarare öppet för att det blir för torrt, säger Jan-Erik Johansson. Det tycker jag själv. Jag snarkar en del, och märker att jag mår bättre på morgonen om vädringsfönstret stått öppet.

-Ventilationens uppgift är ju att ta bort smuts och fukt samt se till att man får fräsch luft, säger Birgitta. Kan det vara så att frånluftsflödet drar ut för mycket luft?
-Jag har mätt i några lägenheter, säger Hasse. I en var frånluftsdonen så smutsiga att det blev övertryck inne. Det har vi rättat till. Ett annat problem är att vissa tror att den svarta rand man får runt tilluftsdonen kommer från ventilationen och vill stänga dem. Jag får förklara att det är smuts från lägenheten som samlas där.

Diskussionen går vidare. Det är tydligt att folk i huset har olika uppfattning om vad som är lagom värme och bra ventilation. Och det finns möjligheter till både små justeringar och större förbättringar av tekniken.

-Är ni nöjda med fjärrvärme för uppvärmningen? undrar Birgitta.
-Ja, det är enkelt och praktiskt, svarar Hasse.
-Jag skriver upp hur många kWh vi får ut per kubikmeter köpt fjärrvärme. Det brukar ligga på 50-60. Det borde gå att påverka om man har effektiva växlare. Ett högt energiuttag ger ju låg returtemperatur, som vi får bonus för.

Trots fjärrvärmens fördelar surrar tankar på bergvärme, kanske kombinerat med att utnyttja vattnet utanför kajen.
-Samfälligheten vi ingår i äger 60 000 kvadratmeter vatten, säger Jan-Erik. Det tycker jag är spännande. Och en ny ledning för renat avloppsvatten kommer att gå under vår mark. Det vore fint att få en släng av värmen i det!
Några konkreta planer på förändringar finns inte, men man tänker hålla koll på möjligheterna och ta lite kontakter.
-Som rådgivare ska jag vara opartisk, säger Birgitta. Jag brukar säga att det kan vara bra att fundera i andra banor även om man har fjärrvärme, men att man i så fall också tar en dialog med fjärrvärmebolaget. Och man misstar sig om man tror att bergvärme ska klara hela uppvärmningsbehovet. Det brukar alltid behövas ett tillskott på cirka 10 procent, och det är på vintern när fjärrvärmen är som dyrast. Det är viktigt att fundera på vad man kan göra för att minska värmebehovet innan man byte värmesystem, det är ofta de bästa åtgärderna.

Husens ventilation är uppdelad på två system. En av de satsningar föreningen har startat är att installera värmeåtervinning i det system där det saknas idag. Hasse förklarar:
-Vi tar in luft utifrån, filtrerar och värmer den, skickar in den i lägenheterna, suger tillbaka och kör ner den i ett stort garage som ligger under alla tre kåkarna. Sen släpper vi ut den, men innan den går ut i det fria ska vi ta hand om värmen och föra tillbaka den till tilluften. Vi ska skaffa ett värmeväxlarbatteri med en verkningsgrad på 84 procent. En gammal fläkt – remdriven, rena 1800-talet! – byter vi också ut mot en ny, energisnål.
Det handlar om en investering på cirka en miljon, som ska göras när fasadrenoveringen är klar.

Teknik och beteende

Ett viktigt dokument i diskussionen är fastighetens energideklaration. Den från Hamninloppets visar att energiförbrukningen 2008 låg på 111 kWh per kvadratmeter och år, varav 24kWh var fastighetsel. För flerfamiljshus ska en ny deklaration göras vart tionde år.
Bild: Diskussion kring energideklarationen.

-En ny deklaration ska alltså göras 2018, men ni kan kanske prata med Boverket om att få göra den senare? säger Birgitta. Det vore bra om fasadrenoveringen och den nya värmeåtervinningen märktes där.
-Man ska inte bara tänka på att energideklarationen är ett myndighetskrav, utan också dra nytta av den för egen del. Den ska både ge en bild av energiläget och innehålla förslag på förbättringar.

Man pratar en hel del om teknik, att mäta och justera. Men också om energirådgivningens andra sida – människors vanor och hur de går att påverka.
-Folk har svårt för att vrida ner på termostaterna, säger Hasse. Det är lättare att öppna fönstren när det bli varmt – trots att de själva får vara med och betala för det.
-Sådant skär i hjärtat att höra för en energirådgivare, säger Birgitta. Det är bra om ni kan göra det tydligt för medlemmarna att fjärrvärmen är något som alla är med och betalar för.
-Jag tycker man också ska lyfta fram det stora energi- och klimatproblem vi lever med idag. Alla - eller åtminstone nästan alla - vill faktiskt vara med och bidra där. Prata om det också! Energihushållning ska inte bara handla om pengar.

Vi spårar in på att gemensamma inköp av tofflor, bambuunderställ och ylletröjor kanske vore något att tänka på – eller att man åtminstone kunde tipsa om att sådan klädsel kan vara rätt ibland.

Egen el och laddplatser

Ytterligare ett projekt som finns i tankarna efter fasadrenoveringen är att installera solceller på takterrasserna.
-Det är verkligen ett område där utvecklingen är perfekt, kommenterar Birgitta. Priserna sjunker och verkningsgraden ökar. Och så går det att få bidrag, från 2018 kan man som bostadsrättsförening få 30 procent i investeringsbidrag. Men många står på kö för pengarna.

Hon tycker att man ska ta hjälp av en solcellsentreprenör och sikta på att skaffa en anläggning som matchar det egna behovet. Det brukar ju vara minst på sommaren, när det går bäst att producera.
-Men man kan väl använda solcells-el för att driva kylaggregat och fläktar på sommaren? undrar Tommy.
-Jovisst. Fast inte behöver ni väl klimatkyla, undrar Birgitta. Det drar ju energi. Men ventilationen behöver el och om ni funderar på laddplatser för elbilar får ni en bra avsättning för solcellsel.

Tommy är den i gruppen som lyssnar mest efter chanser att få tillskott till den egna kassan. En solcellssatsning är alltså ett område där det finns bidrag att hämta. Ett annat kan ses som en kusin på el-fronten – att skaffa laddplatser för elbilar. (Bild: Yvonne Jungstedt och Tommy Karlsson.)

En enkät bland medlemmarna gav den idén ett överväldigande stöd och Tommy jobbar nu för fullt med projektet. Hans sonderingar visar att kostnaden per plats blir betydligt högre än vad vissa leverantörer till en början gick ut med. Därför kommer man att dra ner ambitionerna en bit, från 40 till kanske 16 platser, placerade i en del av garaget.

Bidrag till investeringen kan man få från Naturvårdsverket, via statliga Klimatklivet. Maxgränsen för bidrag har nyligen höjts.

Tvätt och tork

Vi hinner också prata om belysning, där led ska vara det självklara valet, tvättstugor, varmvattenförbrukning och en del annat.
Lägenheterna har från början egen tvättmaskin och torktumlare, men det finns också två gemensamma tvättstugor. Maskinerna där har redan hunnit bytas ut en gång.
-Teknikerna tittade på hur mycket de gamla hade gått, och sa att de aldrig sett några som använts så mycket som våra stora maskiner, säger Jan-Erik.
Yvonne Jungstedt berättar att man håller på att se över bokningssystemet nu.
-Ett sätt kunde vara att man tvättar gratis två-tre gånger per månad, men sedan får betala en slant.
-Man ska tänka på att i en tvättstuga går cirka 70 procent av energin åt till att torka tvätten, säger Birgitta (bild). Där kan det finnas jobb att göra.
-Vi har vanliga torkskåp, för att vi inte ville göra hål i fasaden och för att folk vill att torkningen ska gå snabb, säger Hasse. Och värmen som blir över tar vi ner i garaget och värmeåtervinner.
-Hur är det med timer? Det är bättre att ha en fuktgivare som känner av fukthalten i luften.
-Ja, så har vi det.
-Är kläderna torra då?
-Kanske inte linningar på jeans, men det mesta, svarar Tommy.
-Det är i alla fall viktigare att kläderna är torra än varma!

Förutom att ha riktigt energieffektiva maskiner är beteendet viktigt när man tvättar. Det är saker som de flesta vet, men kanske ändå inte alltid följer: Fyll alltid maskinerna! Kör inte på högre temperatur eller med längre program än vad som behövs! Använd torkskåp och tumlare effektivt!
-Tack, vi älskar lappar! säger Yvonne när Birgitta lämnar över Energirådgivningen inplastade tipslista om tvätt.

-Det är bara att fortsätta!

En träff av det här slaget ska normalt ta en timme. Vi har hållit på i en och en halv, och alla i gruppen har varit med. Birgitta ska nu gå igenom sina anteckningar för att kunna skicka en rapport med några sammanfattande råd.
-Det är jätteroligt att ni redan gör så mycket för egen maskin. Det är bara att fortsätta! Och tänk på att energieffektivisering inte innebär en "quick fix", utan är ett enträget arbete på många fronter. För att det ska bli resultat behövs det engagerade medlemmar i föreningen, och det har ni ju verkligen här.
-Ja, med Hasse i gänget har vi inte haft en chans att komma undan! skrattar Jan-Erik (bild).

Birgitta är nöjd och inspirerad efter besöket. Men det visar också på ett dilemma.
-En genomgång av det här slaget är värdefull för alla, men jag får nog sällan träffa dem som skulle behöva det allra mest. Det är ju en frivillig service som bygger på eget intresse.

Om du är aktiv i en bostadsrättsförening kan du kontakta antingen Birgitta eller Energi- och klimatrådgivningen centralt för att boka ett besök. Samma tjänst erbjuds till mindre företag i kommunen. Som småhusägare kan du inte få hembesök, men väl en grundlig diskussion med rådgivning på telefon.

Sidan uppdaterades:

Mitt Nacka

  • …så får du upptäcka spännande evenemang i din närhet.